Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
golan-1
Golanhöjderna. Platån ligger mellan Syrien och Israel. Militären följer spänt läget i Syrien där några av Israels värsta fiender – på ena sidan den syriska regimen, Iran och den islamistiska Hizbollah-milisen, på andra sidan islamistgrupper som Islamiska staten (IS) och al-Qaida – sedan flera år utkämpar blodiga strider.

Oro på Golanhöjderna

Efter fem år av blodigt inbördeskrig i Syrien och några veckors bräcklig vapenvila ligger Israel i hög beredskap längs gränsen på Golanhöjderna – där de lokala druserna med vånda följer utvecklingen i grannlandet som också är deras hemland.

Från det 1 100 meter höga berget Bental på Golanhöjderna har man en magnifik utsikt över den syriska högslätten. Staden Quneitra, många gånger krigsskådeplats, breder ut sig nedanför berget liksom byar och vattendrag. Just nu ser vi inga rökmoln och hör inga explosioner från strider; den syriska vapenvilan tycks hålla ännu efter tre veckor.

Vid den här utsiktspunkten finns mest turister, israeliska och utländska, medan den israeliska armén har en ännu bättre observationspost på det mer än dubbelt så höga Hermonberget inte så långt härifrån. Militären följer spänt läget i Syrien där några av Israels värsta fiender – på ena sidan den syriska regimen, Iran och den islamistiska Hizbollah-milisen, på andra sidan islamistgrupper som Islamiska staten (IS) och al-Qaida – sedan flera år utkämpar blodiga strider.

Israels farhåga är att striderna ska sprida sig in på den israeliska sidan av den nära tio mil långa gränsen på Golanhöjderna.

– Just nu är det lugnt. Större delen av gränsområdet styrs av al-Nusrafronten, en avläggare till al-Qaida, medan en IS-grupp kontrollerar södra delen. Båda har meddelat att de ska ta itu med oss när de är färdiga med Assad, så det finns anledning till oro, säger överstelöjtnant Peter Lerner, Israels armétalesman.

– Det är oberäkneliga våldsamma extremistgrupper på andra sidan. Scenariot är att de ska storma gränsen. Därför ligger vi i ständig beredskap.

– Det största hotet mot Israel är Hizbollah. De har en enorm raketarsenal. Men just nu är de tungt engagerade i Syrien, de har upp till 7 000 soldater i det syriska kriget, säger Peter Lerner som vi träffar på Bentalberget.

Han förklarar att Israel helt har ändrat och radikalt förstärkt sin militära närvaro på Golan de senaste åren. I dag finns en armédivision ständigt på högplatån som Israel erövrade från Syrien i sexdagarskriget 1967. Israel annekterade området 1981, alltså införlivade det formellt, en åtgärd som inte är internationellt erkänd.

Också druserna på Golan följer noggrant utvecklingen i Syrien. De är en arabisktalande folkgrupp, spridd över Israel, Syrien och Libanon. Som många minoriteter i Mellanöstern är de utsatta och splittrade i sina lojaliteter. I Syrien stöder många av dem fortfarande regimen; de ser islamistgrupper som IS och al-Nusra som ett ännu större hot.

De allra flesta druserna på Golan är medborgare i Syrien och har alla släktingar och vänner på den syriska sidan. De utrycker, åtminstone officiellt, sin samhörighet med Syrien och vill inte bli israeliska medborgare. Samtidigt är de efter snart 50 års ockupation ekonomiskt och socialt väl integrerade i Israel.

– Vi hör bomber och strider inte långt härifrån på andra sidan stilleståndslinjen. Vi tänker på alla offren. De är våra offer, vi tillhör det syriska folket, säger Salman Fakhr Eddin, drusisk aktivist i människorättsorganisationen Al-Marsad.

– Vi lider inte fysiskt, men mentalt. När soldater dödas är det våra soldater, när de bränner byar är det våra byar. En stat bryter samman och vi betalar priset, säger han.

Vi träffar honom i den drusiska byn Majdal Shams som med sina 12 000 invånare är den största tätorten på Golanhöjderna. Där har Al-Marsad sitt kontor. Organisationen är starkt kritisk mot Israel och dess huvuduppgift är enligt aktivisterna att kartlägga och bekämpa Israels brott mot mänskliga rättigheter vad gäller den infödda syriska befolkningen på Golan. Samtidigt är man mycket kritisk mot president Bashar al-Assads regim i Syrien.

– Al-Assad är en tyrann som dödar sitt eget folk. Både regimen och de islamistiska grupperna begår krigsbrott. Det internationella samfundet måste ingripa omedelbart för att skydda det syriska folket, säger Nizar Ayoub, chef för Al-Marsad.

– Druserna på Golan är splittrade. Den stora majoriteten är mot regimen i Syrien. Samtidigt måste det bli ett slut på Israels ockupation av Golan, säger han.

Israels officiella politik gentemot Syrien är icke-inblandning. När Israel genomför flygattacker riktas de mot vad som enligt israelisk uppgift är vapenleveranser till Hizbollah, främst avancerade raketer från Iran. Den shiamuslimska rörelsen Hizbollah, både väpnad milis och politiskt parti, dominerar Libanon och är nära allierad med Iran. Gruppen, nyligen terroriststämplad också av de arabiska ländernas samorganisation Arabförbundet, strider aktivt på al-Assads sida. Israel utkämpade sommaren 2006 ett långt krig mot Hizbollah i Libanon och ser gruppen som det främsta hotet.

Samtidigt tar israeliska sjukhus emot skadade från Syrien, både civila och militärer. Verksamheten sker i samarbete med moderata syriska rebeller, men drusiska aktivister på Golan säger att också islamister får behandling.

Under de senaste åren har mer än 2 000 syrier fått vård i Israel. Av dem 600 på Ziv-sjukhuset i staden Safed i norra Galiléen, cirka tre mil från syriska gränsen. Många av dem är svårt krigsskadade med bortsprängda kroppsdelar.

– 80 procent av de syriska patienterna lider av ortopediskt trauma. De är svårt skadade av bomber, kulor och splitter. Vi lyckas rehabilitera de allra flesta, jag hoppas det vi gör här kan bli ett litet steg mot fred i regionen, säger professor Alexander Lerner, chef för ortopediska avdelningen på Ziv-sjukhuset.

Sju syriska patienter finns på sjukhuset när GP är på besök. De vill inte framträda med sina fullständiga namn och de täcker sina ansikten när vi fotograferar. Syrien och Israel befinner sig sedan många år formellt i krig, så det är känsligt att acceptera vård i fiendelandet.

– Jag var på väg till vår åker när jag trampade på en bomb, inte en mina. Den exploderade. Gruppen Fria syriska armén förde mig till gränsen, israelerna tog emot mig, säger Fares, 24, från al-Kasweh utanför Damaskus, som har genomgått en omfattande ben- och vävnadstransplation i ena benet.

– Jag har varit här en månad. Först kändes det konstigt att vara i Israel, nu känns det helt normalt. Jag får mycket bra behandling, säger han.

Abu Hamzeh, 35 och tvåbarnspappa från Damaskusområdet, ligger i samma rum på sjukhuset, också han med benskador. Han är själv kirurg och arbetade på rebellernas sida i ett fältsjukhus.

– Jag skadades av en bilbomb, IS låg bakom. Det skedde nära Quneitra, nära gränsen. Det tog bara 45 minuter innan jag var över på den israeliska sidan, säger Abu Hamzeh.

– Jag stöder rebellerna, jag stöder folket som förtrycks av regimen. Vi gjorde uppror mot al-Assad, nu har vi fått IS i stället. Jag är tacksam för vården, jag ser inte längre Israel som fiende, säger han.

De drusiska aktivisterna på Golan uppskattar Israels humanitära åtgärder, men säger att det inte räcker. Israel borde ta emot flyktingar från Syrien även om de båda länderna officiellt är i krig, anser de.

– Det är bra och moraliskt riktigt av israeliska sjukhus att ta emot syrier. Men Israel borde också ta emot syriska flyktingar. Det finns miljoner i andra grannländer som Turkiet, Libanon och Jordanien, men inte en enda i Israel, säger Nizar Ayoub i Majdal Shams.

Mest läst