USA:s president Donald Trump (till höger) och Rysslands dito Vladimir Putin. Arkivbild.
USA:s president Donald Trump (till höger) och Rysslands dito Vladimir Putin. Arkivbild.

Oro i Europa när USA lämnar nedrustningsavtal

USA lämnar INF-avtalet om ömsesidig kärnvapennedrustning som slöts med Ryssland under kalla kriget. Det är dåliga nyheter – i synnerhet för Europa som befinner sig i frontlinjen, enligt experter.

ANNONS
|

Det brukar beskrivas som en banbrytande milstolpe som bidrog till ett slut på kalla kriget. Men nu tycks dagarna för INF-avtalet, som slöts mellan USA och dåvarande Sovjetunionen 1987, vara räknade.

Ryssland reagerade snabbt på beskedet, och hävdar att beslutet är ett led i en amerikansk strävan att överge sina internationella åtaganden.

- Moskva förbehåller sig rätten till att reagera på ett likvärdigt sätt och genomföra motåtgärder, säger det ryska utrikesdepartementets taleskvinna Maria Zacharova i statlig rysk tv, skriver nyhetsbyrån Interfax.

ANNONS

Överenskommelsen har reglerat parternas användning av medeldistansrobotar i Europa – men USA anser att Ryssland har brutit mot avtalet i många år. Washington DC hade ställt Moskva inför ett 60 dagar långt ultimatum att förstöra roboten Novator 9M729, som USA till skillnad från Ryssland anser bryter mot avtalet.

Men nu meddelar Donald Trump att USA på lördag kommer att inleda processen att dra sig ur. Beslutet kommer att bli verklighet om sex månader om inte Ryssland förstör all utrustning som kränker avtalet innan dess, enligt presidenten.

"Dåliga nyheter"

Ett resultat av INF-avtalets tillkomst var att parterna förstörde närmare 2700 robotar. Kritiker menar dock att överenskommelsen är omodern och bland annat borde omfatta fler länder och robottyper för att behålla sin betydelse.

- De som säger att avtalet inte längre är relevant har fel. Det innebär ju att robotar med en räckvidd mellan 500 och 5500 kilometer ska avskaffas, vilket är en bra sak. Jag tror att många har glömt hur viktigt avtalet var för att minska antalet kärnvapen i världen, säger Dan Smith, chef för fredsforskningsinstitutet Sipri.

ANNONS

- Att USA lämnar överenskommelsen är riktigt dåliga nyheter, i synnerhet för Europa.

Rysslands president Vladimir Putin har varnat för ökad kapprustning om avtalet bryter samman – vilket har spätt på europeiska länders oro för att förvandlas till ett slagfält. Nato stödjer USA:s beslut till fullo, framgår av ett uttalande där 9M729 beskrivs som ett hot för den euroatlantiska säkerheten.

Natochefen Jens Stoltenberg säger dock till NRK att försvarsalliansen kommer att fortsätta försöka föra dialog med Ryssland om att hålla sig till avtalet. Han säger också att Nato inte planerar att placera ut några landbaserade kärnvapen i Europa, utan i stället fokusera på att stärka försvarsförmågan.

"Ogiltigt"

Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) är bekymrad över konsekvenserna för kärnvapenkontrollen i världen. "Trenden med minskat samarbete kring nedrustning måste vändas och nya vägar framåt utforskas. Gemensamt ansvar för att undvika kärnvapenkapprustning" skriver Wallström på Twitter och meddelar TT att hon inte har några ytterligare kommentarer.

Även försvarsminister Peter Hultqvist (S) avböjer att prata med TT.

Utan ett avtal på plats finns risk för att såväl Ryssland som USA bygger fler kärnvapenrobotar än vad de hade gjort annars, enligt Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet.

ANNONS

- Då blir den strategiska situationen mindre stabil. I förlängningen, det är långt bort men ändock, ökar risken för kärnvapenkrig, säger han.

- Dessutom riskerar det Startavtalet (om nedrustning), som ska omförhandlas 2021. Trumps säkerhetsrådgivare John Bolton representerar en linje inom Republikanerna som går ut på att den typen av avtal enbart inskränker USA:s handlingsfrihet och därför bör avskaffas.

Skapar spänning

Ett skrotat INF-avtal innebär dock inte att de värsta scenarierna blir verklighet, understryker Dan Smith. Men det öppnar dörren för möjligheten. Det är dock svårt att veta vad som väntar innan det står klart vilka steg som Moskva och Washington DC väljer att ta framöver.

- Sägs avtalet upp kan det på kort sikt innebära kärnvapenkapprustning och konfrontation. Det är inget jag förutspår, men det är möjligt att vi kommer att se medeldistansrobotar i Europa de kommande åren, säger han.

ANNONS

- Det skapar spänning och komplicerade relationer mellan parter. Jag förstår faktiskt inte varför någon skulle vilja vrida tillbaka klockan till kalla kriget.

TT

Fakta: Slöts 1987

INF-avtalet (där bokstäverna står för Intermediate-range Nuclear Forces, medeldistanskärnvapen) slöts 1987 mellan USA och dåvarande Sovjetunionen.

Avtalet går ut på att alla medeldistansrobotar med räckvidder mellan 500 och 5500 kilometer ska avskaffas och har löpt parallellt med olika versioner av Startavtalet om nedrustning, som slöts 1991.

I mitten av oktober förra året meddelade president Donald Trump att USA vill dra sig ur avtalet. "Ryssland har brutit mot avtalet i många år. Jag vet inte varför (president Barack) Obama inte drog sig ur", sade Trump den 20 oktober.

ANNONS