- USA vill se en snabb, unilateral nedrustning som inte påverkar landets trupper i Sydkorea, konstaterar Niklas Swanström, Nordkoreaanalytiker och chef för Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISDP).
- Nordkorea å sin sida anser att nedrustningen måste omfatta hela den koreanska halvön, för att minska hotbilden gentemot landet.
Det sistnämnda skulle innebära att USA:s allierade Sydkorea dras med i förhandlingarna – och sannolikt att USA förbinder sig att inte föra in kärnvapen eller stridskrafter som bombplan på koreansk mark.
Det är osäkert hur Vita huset ställer sig till sådana krav.
I styrkeposition
Militärdiktaturen Nordkorea har gäckat västvärlden i decennier, men Kim Jong-Uns engagemang i mötet med Trump tolkas som ett tecken på att han nu är allvarligt intresserad av nedrustningssamtal – och de eftergifter från omvärlden som det kan resultera i. Vissa experter menar att det beror på att Nordkorea nått sitt mål om att bli en kärnvapennation och därför kan förhandla från en styrkeposition.
Ur Pyongyangs perspektiv är dock inte sanktionslättnader det främsta målet, påpekar Swanström. Sanktioner kan enkelt återinföras, Nordkorea vill hellre ha "riktiga", normaliserade relationer med omvärlden i form av ökad handel, ambassader och representationskontor. Och ett riktigt fredsavtal efter 1950-talets Koreakrig.
Fler anläggningar?
Inför toppmötet har Donald Trump hävdat, bland annat via Twitter , att Nordkorea redan gått med på kärnvapennedrustning, stopp för provsprängningar och skrotning av testanläggningar. Men det uttalandet tål att synas.
I slutet av maj sprängde Nordkorea förvisso tre tunnlar vid testanläggningen Punggye-ri framför ögonen på inbjudna, utländska journalister. Demoleringen beskrevs som ett tecken på välvilja inför toppmötet – men journalisterna sade att den var svårt att verifiera eftersom ingen av dem är kärnteknikexpert. Och Swanström säger att tunnlarna delvis redan var kollapsade och att Punggye-ri, där landets sex kärnvapenprov ska ha skett, kanske ändå hade gjort sitt.
- Det finns inget som säger att inte finns andra testanläggningar, påpekar han.
Lägg därtill att ingen i väst vet exakt hur många kärnvapen eller robotar Nordkorea sitter på. Swanströms gissning är "ett par, kanske fler". Han säger också att det inte är en särskilt stor eftergift för Nordkorea att stoppa sina robottester, eftersom man ändå behöver tid att utvärdera dem som genomförts.
Vill ha garantier
Frågan om hur kärnvapennedrustning definieras och om Nordkorea verkligen är berett att ge upp hela sin arsenal diskuteras intensivt i medier i USA. I Vita husets nedrustningsvision ska förstörelsen av kärnvapnen vara total, oåterkallelig och övervakad, helst av inspektörer från FN:s atomenergiorgan IAEA, skriver nyhetskanalen CNN.
Men USA är också mest intresserat av att långdistansrobotar, som kan nå amerikansk mark, förstörs. Grannländer som Japan och Sydkorea fruktar därför att Trump ska slopa det totala nedrustningskravet gentemot Kim, mot att Nordkorea ger upp långdistansrobotarna som hotar USA.
Vad förhandlingarna än landar i kommer Nordkorea sannolikt vilja ha garantier för att USA inte drar sig ur, med tanke på Trumps exit ur kärnenergiavtalet med Iran. Och toppmötet blir troligen bara inledningen på en process.
- De måste inte enas om total nedrustning för att det ska vara ett lyckat samtal, säger Swanström.
Fakta: Nordkorea – ett slutet land
Nordkorea är världens mest slutna land, en kommunistisk diktatur styrd av Kim Jong-Un. Samhället är militariserat och de 25 miljoner invånarna strängt övervakade.
Sedan 1990-talet har ekonomin varit i kris och svält har drabbat befolkningen. 1995 och 1996 förvärrades situationen av översvämningar och 1997 drabbades landet av svår torka. Motvilligt erkände Nordkorea "tillfälliga matproblem" och tvingades acceptera livsmedelshjälp från omvärlden. En del källor uppskattar att minst en miljon människor svalt ihjäl på tre år. Enligt andra beräkningar var det snarare två miljoner – var tionde invånare i landet.
Samtidigt ligger Nordkorea i bitter konflikt med USA och Sydkorea. Landet lägger enorma summor på militären och provsprängde, trots omvärldens protester, sitt första kärnvapen 2006. Enligt FN:s resolutioner får Nordkorea inte avfyra ballistiska robotar eller utföra kärnvapentester, något som inte har efterföljts.
Källa: Landguiden
Bakgrund: Upptinade och försämrade relationer
Under våren 2018 har relationen mellan diktaturen Nordkorea och västvärlden i hög grad tinat upp, bland annat efter Nordkoreas deltagande i vinter-OS i sydkoreanska Pyeongchang.
Den 27 april möttes ledarna för de två koreanska nationerna i fredshuset i Panmunjom, på gränsen mellan Nord och Syd, och enades om att arbeta för ett fredsavtal och kärnvapennedrustning på Koreahalvön. Den 9 maj besökte USA:s utrikesminister Mike Pompeo Nordkoreas huvudstad Pyongyang och träffade Kim Jong-Un, vilket sågs som en förberedelse för ett toppmöte mellan Kim och USA:s president Donald Trump.
Nordkorea uppgav i slutet av maj att man, som utlovat, förstört sin anläggning för kärnvapentester i Punggye-ri. Ett annat tecken på god vilja var frisläppandet av tre amerikaner som suttit fängslade i Nordkorea. Planer på ett toppmöte i Singapore mellan Kim och USA:s president Donald Trump den 12 juni tog form.
Så kom en plötslig vändning. Nordkorea ställde in ett planerat möte på hög nivå med Sydkorea och sade sig även behöva ompröva toppmötet om USA insisterar på att Nordkorea ger upp sitt kärnprogram. Ledningen i Pyongyang var också upprörd över USA:s och Sydkoreas militärövningar och beskrev USA:s signaler som "okunniga och korkade".
I ett brev till Kim den 24 maj ställde Trump in toppmötet med hänvisning till "den enorma ilska och er öppet fientliga inställning". Förhandlingar fortsatte dock att föras och i förra veckan meddelade USA:s president att mötet i Singapore kommer att äga rum – trots allt.
Under fjolåret pågick ett upptrappat ordkrig mellan de båda ledarna, där USA:s president bland annat kallade Kim för "raketmannen".
