Med 93 procent för ja-sidan blev det en klar seger i söndagens folkomröstning om att byta namn på Makedonien – som även handlade om en fortsatt strävan mot medlemskap i EU och Nato. Det nya namnet föreslås bli Nordmakedonien.
Valresultatet hyllas från många håll.
Utrikesminister Margot Wallström (S) skriver på Twitter att Sverige stödjer landets fortsatta integration i EU.
"Nu är det upp till regeringen att ta vara på den här möjligheten."
Väst välkomnar
Även Nato, EU och Washington välkomnar ja-segern. Natochefen Jens Stoltenberg uppmanar alla politiska ledare och partier att "konstruktivt och ansvarsfullt gripa tag i den här historiska möjligheten".
"Natos dörr står öppen", skriver han på Twitter.
Också EU uppmanar samtliga sidor att respektera valresultatet. Washington kallar det en historisk möjlighet för Makedonien att säkra en ljusare framtid som en fullvärdig deltagare i västerländska institutioner.
Men det låga valdeltagandet och att ett namnbyte måste godkännas av parlamentet gör att frågan är långt ifrån löst.
- Det är inte sagt att det kommer att sluta med ett namnbyte ändå, eftersom det saknas nio parlamentsledamöter för att få ihop en två tredjedelsmajoritet i parlamentet för att få igenom den grundlagsförändring som krävs, säger statsvetaren Jessica Giandomenico, affilierad forskare vid Uppsala universitet, till TT.
"Historiskt självmord"
Och trots applåder från väst är många andra missnöjda, inklusive landets president Gjorge Ivanov som tidigare har kallat namnbytet för ett historiskt självmord.
Men Jessica Giandomenico tror inte att en namnändring är utesluten trots allt, även om en överenskommelse i Makedonien kan ta tid.
- Premiärminister har sagt att om han inte lyckas övertyga oppositionspolitikerna om en förändring av namnet, så kommer han att utlysa nyval. Han har gett dem en vecka säger hon och tillägger:
- Samtidigt så måste man vara ödmjuk om att Makedonierna har stått inför ett väldigt svårt val. De flesta vill inte byta namn på landet, men de flesta vill fortsätta med EU- och Nato-implementationen. Men det ena ger det andra. Man måste komma till ett avslut i namnfrågan med Grekland.
Lågt valdeltagande
En bojkott av folkomröstningen genomfördes av nej-sidan, vilket ledde till att valdeltagandet landade på blygsamma 36,7 procent – långt under de 50 procent som har angetts som tröskel för att valet ska få legitimitet.
- Jag är inte glad och jag känner ingen som tycker att den här överrenskommelsen är bra, säger Danica Taneska, som röstade nej till namnbytet, till AFP.
Hon är en av många makedonier som anser att det nya namnet bara är ett resultat av mobbning från Greklands sida.
Fakta: Makedonien
Makedonien ligger i södra delen av det forna Jugoslavien och gränsar mot Serbien och Kosovo i norr, Albanien i väster, Bulgarien i öst och Grekland i söder. Landet är till ytan något mindre än Småland och har drygt två miljoner invånare, varav drygt en halv miljon i huvudstaden Skopje.
Landet utropade sin självständighet 1991 och klarade sig i princip undan 1990-talets jugoslaviska krig. Under större delen av 2001 pågick dock strider i nordväst mellan etniskt albanska separatister och regeringsstyrkor. Ett fullständigt inbördeskrig kunde undvikas först efter en internationellt framförhandlad uppgörelse.
Formellt är landet medlem i FN under namnet Fyrom – en engelsk förkortning för Tidigare jugoslaviska republiken Makedonien – eftersom grannlandet Grekland vägrat acceptera namnet Makedonien, som även är en geografisk och historisk region i norra Grekland. Det har även inneburit att Makedonien tills vidare blockerats från medlemskap i både EU och Nato.
