Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

171016-spanienkatalan-547395_se.gp_1.jpg
Kataloniens regionpresident Carles Puigdemont. Arkivbild.

Ny deadline för tvetydig katalansk ledare

Brevet med inbjudan till dialog från Carles Puigdemont faller inte Madrid i smaken. Kataloniens regionpresident får till på torsdag på sig att ge ett tydligare svar på om han utlyst självständighet eller inte. Vid ett "ja" hotar drastiska åtgärder från regeringen.

Madrid hade krävt ett enkelt på frågan senast klockan 10 i dag. Detta efter att regionpresidenten i sitt tal i tisdags sade att han var redo att utropa katalansk självständighet – men samtidigt tillade att han skjuter upp den processen för att få till stånd förhandlingar med regeringen.

I ett fyrasidigt brev till premiärminister Mariano Rajoy, som publicerats av katalanska medier, upprepar han samma budskap. "Under de kommande två månaderna är vårt huvudsakliga mål att få med dig på dialog", skriver Puigdemont, utan att nämna vad hans regionregering ämnar göra om den tidsfristen löper ut utan några samtal.

Madrid låter sig inte nöjas med brevet.

- Regeringen beklagar att den katalanska regeringens president har beslutat sig för att inte svara på regeringens begäran, säger biträdande premiärminister Soraya Sáenz de Santamaría, enligt AFP.

"Försonliga tongångar"

Hon uppmanar honom nu att förtydliga sin ståndpunkt senast på torsdag klockan 10. Kravet upprepas även i ett skriftligt svar från Rajoy till den katalanske ledaren.

Om Puigdemont skulle svara ja på att han utlyst självständighet hotar Madrid med att tillämpa artikel 155 i den spanska grundlagen, vilket innebär att regeringen tar direkt kontroll över den halvautonoma regionen.

- Svaret från den katalanske presidenten kommer att avgöra framtida händelser inom de närmaste dagarna, sade premiärminister Mariano Rajoy i förra veckan.

Utrikesminister Margot Wallström (S) tycker sig, trots allt, höra mer "försonliga tongångar" kring Katalonien.

- Det känns bra att man betonar att det måste till en politisk dialog. Det är mera försonliga tongångar och det tror jag lugnar alla som oroat sig för den här situationen. Det känns som det finns en väg framåt, säger utrikesminister Margot Wallström (S) på väg in till dagens möte med sina EU-kollegor i Luxemburg.

Puigdemont pressad

Hon hoppas nu på en diskussion om vilka krav katalanerna egentligen har.

- Jag tror att det är bra, också att man diskuterar att stärka demokratin och demokratins funktionssätt, säger Wallström i Luxemburg.

Katalonien höll en folkomröstning i självständighetsfrågan den 1 oktober. Av de röstande ville nio av tio ha självständighet – men valdeltagandet låg bara på drygt 40 procent. Madrid ser omröstningen som olaglig.

Pressen på Puigdemont att backa är stor från Madrid och EU. Samtidigt finns också press åt andra hållet, där separatistiska allierade vill att Puigdemont fortsätter framåt.

- Hans åtagande gentemot de som bad honom om detta den 1 oktober är mycket klart, vilket gör att vi tror att han fortsätter vägen framåt, säger Marta Pascal, högt uppsatt partikamrat med Puigdemont i självständighetspartiet PDECAT.

På måndagen kom beskedet att chefen för den katalanska polisstyrkan Mossos d'esquadra Josep Lluis Trapero, som utreds för misstänkt uppvigling, inte kommer att hållas i fängsligt förvar som åklagarna yrkat på. Men han fråntas sitt pass, meddelar domstolen.

Josep Lluis Trapero har anklagats för att inte ha stoppat folkomröstningen om självständighet, och för att hans styrka tvärtom hindrat nationell polis i dess arbete.

Fakta: Den katalanska folkomröstningen

I folkomröstningen den 1 oktober fick väljarna svara på frågan "Vill du att Katalonien ska bli en självständig stat i form av en republik?".

Den regionala styrande koalitionen lovade att självständighet skulle utropas vid ett ja-resultat.

Av totalt 5,3 miljoner röstberättigade deltog uppemot 2,3 miljoner, vilket motsvarar 42,3 procent, enligt det katalanska regionstyret. Omkring 90 procent av dem som röstade sade ja till självständighet.

Förutom lagen om folkomröstning har det regionala parlamentet antagit en lag om hur en övergång till en katalansk republik ska gå till.

Några av motiven för självständighet är värnandet av katalansk kultur, särskilt språket. Dessutom anses det spanska systemet för att ta in skatter från regionerna vara orättvist och missgynna det ekonomiskt tunga Katalonien, som står för en femtedel av Spaniens ekonomi.

Folkomröstningen var förbjuden av Spaniens författningsdomstol.

Fakta: Artikel 155

Om Katalonien går vidare med självständighetsplanerna har inte Spaniens premiärminister Mariano Rajoy uteslutit att ställa det regionala självstyret under centralregeringens kontroll. För att göra det skulle han behöva åberopa artikel 155 i den spanska konstitutionen – som aldrig tidigare har använts.

Tack vare sin grundlag är Spanien ett av världens mest decentraliserade länder, med 17 halvautonoma regioner med varierande kontroll över frågor som utbildning och sjukvård.

Folkomröstningen om Kataloniens självständighet förbjöds av Spaniens författningsdomstol. Artikel 155 ger Madrid rätt att "vidta nödvändiga åtgärder" om en region bryter mot sina konstitutionella skyldigheter eller agerar på ett sätt som hotar Spaniens intressen.

Dessa åtgärder skulle kunna innefatta ett upphävande av den regionala regeringen, att inordna den katalanska poliskåren Mossos d'Esquadra under det spanska inrikesdepartementet eller till och med stänga det regionala parlamentet, enligt Javier Pérez-Royo från universitetet i Sevilla.

Rajoy kan dock inte ensidigt åberopa artikel 155, utan han skulle först behöva informera Carles Puigdemont om sin avsikt. Det skulle ge den katalanske ledaren möjlighet att byta linje.

Därefter skulle Rajoy behöva vända sig till senaten, där en kommitté måste stödja hans förslag och de juridiska riktlinjer som senaten sedan ska rösta om.

Källa: Reuters

Mest läst