Nu väljs USA:s president på riktigt

I dag samlas USA:s elektorer för att formellt utse näste president. De brukar rösta i enlighet med resultatet i sin hemstat, men efter kontroversielle Donald Trumps seger i presidentvalet har invändningar rests mot det gamla systemet. Det räcker att 37 personer röstar annorlunda för att stoppa Trump.

ANNONS
|

De 538 elektorerna möts i delstaternas huvudstäder och i Washington DC. Deras omröstning brukar mest ses som formalia, men i ljuset av frågetecken kring Trumps kvalifikationer har de hamnat i fokus.

Lägg därtill uppgifterna om att ryska hackare kan ha påverkat presidentvalet samt det faktum att demokraten Hillary Clinton fick över 2,8 miljoner fler röster och ändå förlorade.

Uppror bland elektorer

Några elektorer har redan gått ut öppet och sagt att de inte kommer att rösta på Trump, trots att det innebär att de går emot sin delstat. Christopher Suprun i Texas har sagt att han kommer att rösta John Kasich eftersom Trump enligt honom "väcker ilska och skapa ramaskri". Art Sisneros, en annan elektor i Texas, har valt att avstå sin plats hellre än att rösta på Trump.

ANNONS

Det har även bildats en allians mellan demokratiska och republikanska elektorer som heter Hamilton elektorer med syftet att sätta käppar i hjulen för Trump. De har sagt att de ska rösta på en republikansk kandidat som de kommit överens om - men som inte blir Trump.

Enligt Larry Lessing, professor vid Harvard, finns det minst 20 elektorer som funerar på att göra uppror, uppger tidningen Rolling Stone. En del menar att det är elektorernas ansvar att rösta emot en kandidat som de bedömer vara inkapabel till att vara president. Men sedan systemet skapades 1787 har endast 83 elektorer röstat annorlunda baserat på sin personliga övertygelse.

Utsikten att någon annan än Trump skulle väljas till president är minimal.

– Det är väldigt osannolikt, konstaterar Dag Blanck, professor vid Svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

–Det finns alltid några som går emot resultatet i sin hemstat men det är inte troligt att så många skulle byta sida.

Lämplig kandidat?

För att vinna omröstningen krävs majoritet, det vill säga minst 270 av elektorsrösterna. Om alla röstar i linje med valresultatet i sin hemstat vinner Donald Trump bekvämt med stöd av 306. För att ändra utgången krävs således minst 37 "otrogna" elektorer, något som vore en sensation. Flera amerikanska medier har gjort rundringningar till elektorer och spår att det inte kommer att ske.

ANNONS

Larry Lessig, professor i juridik vid ansedda Harvard University och rådgivare till flera elektorer, säger dock till tv-kanalen NBC att ett 20-tal kan komma att byta sida. Till exempel har en elektor i Texas sagt att han inte tänker rösta på Trump på grund av dennes bristande utrikespolitiska erfarenhet. En annan elektor i samma delstat har avsagt sig uppdraget.

29 delstater uppges ha lagar som binder elektorerna vid hemmaresultatet, men straffen för att bryta mot dessa är inte särskilt hårda. Många elektorer har fått brev och telefonsamtal med uppmaningar om att byta sida, på vissa platser rapporteras elektorer ha gått till domstol och begärt att få slippa att följa hemstatens resultat.

Underskrifter

På aktivismplattformen Change.org har nu över 4,9 miljoner människor skrivit under en uppmaning till elektorerna att "följa sitt samvete" och välja Hillary Clinton till president – främst i de 14 delstater där elektorer kan göra så helt utan straff.

Att det gamla elektorssystemet är komplext när det jämförs med moderna majoritetsval råder det inget tvivel om.

–Elektorssystemet är en del av den stora kompromissen rörande relationen mellan stora och små delstater – som ska garantera att de små också kommer till tals. Stora invändningar har framförts, men det är inte sannolikt att valsystemet kommer att ändras, säger Blanck.

ANNONS

Fakta: USA:s elektorer

Reglerna kring det så kallade elektorskollegiet finns beskrivna i USA:s grundlags andra artikel. Texten bygger på vad delegaterna kom överens om vid det legendariska Philadelphiakonventet sommaren 1787, då landets grundlag mejslades fram.

Varje delstat har lika många elektorer som sina två senatorer plus antalet ledamöter i representanthuset. Det blir totalt 535. Dessutom har huvudstadsområdet Washington DC tre elektorer. Elektorerna är ofta lokala partiföreträdare.

Med några få undantag (Maine och Nebraska) tar vinnaren av en delstat hem alla dess elektorer. Det är därför en presidentkandidat kan få flest röster men ändå förlora valet – det gäller alltså att vinna på "rätt" ställe.

När elektorerna har genomfört sin omröstning den 19 december skickas resultatet till kongressen. Den 6 januari räknas rösterna inför kongressens båda kamrar och segraren meddelas officiellt. USA:s näste president svärs in den 20 januari 2017.

Källa: USA:s konstitution och amerikanska medier

Bakgrund: De segrade utan majoritetsstöd

Valet 2016 är femte gången i USA:s historia som en presidentkandidat erövrar flest elektorer utan att ha fått flest väljarröster. Demokraten Hillary Clinton har fått över 2,8 miljoner fler röster än republikanen Donald Trump – som ändå fick betydligt fler elektorer.

1824 var extremfallet då John Quincy Adams blev president utan att vinna vare sig folkets eller elektorernas val. Andrew Jackson var starkare båda gångerna. Men bland elektorerna var Jacksons majoritet inte tillräckligt stor, så representanthuset beslöt att Adams skulle få flytta in i Vita huset.

Andra gången var 1876, då Samuel Tilden fick fler röster än RutherfordB Hayes. Den sistnämnde blev ändå president, i en snårig uppgörelse som gått till historieböckerna som "Kompromissen 1877".

Ett decennium senare, 1888, röstade fler amerikaner på Grover Cleveland än på Benjamin Harrison, men Harrison blev president.

Sedan dröjde det ända till 2000, då demokraten Al Gore fick över en halv miljon fler röster än republikanen GeorgeW Bush. Men tack vare en mycket omtvistad seger i Florida fick Bush elektorerna där, och blev president.

Och fyra år senare var det sånär dags igen. Hade John Kerry fått bara 60000 ytterligare röster i Ohio hade han vunnit mot GeorgeW Bush, som sammanlagt hade 3 miljoner fler röster.

Källa: The Los Angeles Times med flera

ANNONS