Demokraten Mike Espy och republikanen Cindy Hyde-Smith i Mississippi tampas om den sista platsen i USA:s senat.
Demokraten Mike Espy och republikanen Cindy Hyde-Smith i Mississippi tampas om den sista platsen i USA:s senat.

Nu står slaget om USA:s sista senatsplats

Blir det republikanen Cindy Hyde-Smith eller demokraten Mike Espy som kniper den sista platsen i USA:s senat? Den andra omgången av Mississippis jämna senatorsval har kommit att domineras av Hyde-Smiths uttalande om att sitta på första bänk på "en offentlig hängning".

ANNONS
|

Videon med Cindy Hyde-Smith, omgiven av skrattande anhängare, spelades före mellanårsvalet i början av november och har spridits i sociala medier. Efter att ha hyllats av en boskapsuppfödare fäller hon till synes skämtande sin kommentar:

- Om han bjöd in mig till en offentlig hängning skulle jag sitta på första bänk.

Förkastliga?

Det landade inte väl i alla kretsar. Kritiker påpekar att uttalandet klingar extra illa i sydstaten Mississippi, som har en historia av segregation och lynchningar. Hyde-Smiths demokratiske utmanare Mike Espy kallar hennes ord förkastliga.

ANNONS

"De har ingen plats i vårt politiska samtal, i Mississippi eller i vårt land. Vi behöver ledare, inte sönderdelare", heter det i ett uttalande från Espy.

Om Epsy vinner blir han delstatens förste svarte senator i modern tid.

Cindy Hyde-Smith har sagt att hon enbart använde ett "överdrivet uttryck" för aktning och att alla försök att vända det till något negativt är löjligt. President Donald Trump, som kampanjade för henne under måndagen, verkade vara av samma åsikt.

- När jag pratade med henne, hon ringde mig, sade hon "jag sade något som jag menade precis motsatt", och jag hörde en tydlig ursäkt, sade presidenten vid ett stopp i staden Gulfport enligt nyhetskanalen CNN.

Första kvinnan

Mississippis guvernör utsåg i april Hyde-Smith till ersättare för den åldrige senatorn Thad Cochran, som avgick av hälsoskäl. Hon blev då delstatens första kvinnliga senator.

Vid kongressvalet den 6 november fick Hyde-Smith 41,5 procent av rösterna och Espy 40,6 procent, enligt oberoende Real Clear Politics. Eftersom ingen fick över 50 procent hålls omval under tisdagen.

ANNONS

Republikanerna har dock redan säkrat majoriteten i kongressens senat, med 52 av de 100 platserna.

TT

Fakta: De styr i USA:s kongress

Vid mellanårsvalet till kongressen den 6 november valdes alla 435 ledamöter i representanthuset samt 35 av senatens 100 ledamöter (33 omval och två fyllnadsval).

Före valet hade Republikanerna majoriteten i båda kamrarna, med 235 ledamöter i representanthuset och 51 i senaten. Efter valet stod det klart Demokraterna tar över makten i representanthuset – partiet har säkrat 233 av de 435 platserna.

Republikanerna behåller styret i senaten – före den andra valomgången i Mississippi hade partiet säkrat 52 av de 100 platserna.

USA:s nästa kongress, den 116:e, inleds den 3 januari 2019 och pågår till den 3 januari 2021, under de två sista åren av president Donald Trumps innevarande mandatperiod.

Källa: Real Clear Politics

ANNONS