Det regnar på Karl Johans gate i centrala Oslo. Partirepresentanterna i de olika valstugorna längs med paradgatan har svårt att få de förbipasserande att stanna till. De flesta skyndar förbi i riktning upp mot slottet – eller ned mot Stortinget.
– Vi skulle hellre haft lite bättre väder, då skulle fler stanna och snacka. Det handlar om att få till personliga möten för att nå de personer som inte är säkra på huruvida de ska rösta på oss eller inte, säger advokaten Anders Monrad som kampanjar för Arbeiderpartiet.
I regnet försöker han komprimera budskapet så gott det går för att fånga in eventuella väljare.
– Valet handlar om vilken riktning Norge ska gå i. Ska vi ha mer skattelättnader för de allra rikaste eller ska vi satsa på skola, äldre och hälsa? Vi måste också vara ärliga med att oljeintäkterna en dag kommer att ta slut. Då måste vi vara villiga att betala lite mer skatt för att bevara det som är bra med Norge – att vi har många i arbete och en hög social rörlighet, säger han.
Hoppas ta tillbaka makten
Efter fyra år i opposition hoppas han att de argumenten ska räcka för att ta tillbaka makten från statsminister Erna Solbergs Høyre som har bildat regering tillsammans med Fremskrittspartiet.
Hans Kjæstad, domare och tidigare stortingsledamot för Høyre, hoppas däremot på motsatsen. Men även har har haft svårt att nå fram till väljarna dagarna innan valet – och framförallt till de som inte redan delar hans politiska åsikter. Han säger att de flesta som han har pratat med under de sista dagarna väljer mellan två närliggande partier beroende på specifika frågor. Hans främsta argument för en röst på Høyre är deras skolpolitik.
– Det är grunden till vår framtid. Där är vi de som ställer störst krav. Alla ska ta examen och klara skolan. Vi kartlägger de svaga skolorna och sätter in insatserna där. Skolan är en viktig social utjämningsmekanism.
Att få vill prata politik kan också bero på att många av väljarna redan har bestämt sig. De norska vallokalerna har nämligen varit öppna sedan en månad tillbaka och över en miljon norrmän har redan lagt sina röster – nytt rekord vad det gäller förhandsröstning i Norge.
Men hur de 169 platserna i stortinget ska fördelas de kommande fyra åren är fortfarande väldigt oklart. Flera partier balanserar kring fyraprocentsspärren. Och även om de borgerliga lyckas behålla sitt knappa övertag från opinionsmätningarna är det inte säkert att de kommer att få fortsatt stöd av de mindre samarbetspartierna för att lyckas bilda regering.
"Mer spännande ju närmare vi kommer"
– Det kommer att bli ett jämnt val – och det blir mer och mer spännande ju närmre vi kommer, säger Hans Kjæstad.
I tidigare val har skiljelinjen mellan de politiska sympatierna i Oslo kunnat dras rakt igenom huvudstaden. Öster om ån Akerselva och vägen Uelands gate har de rödgröna av tradition samlat en majoritet av väljarna – medan stödet för de borgerliga har varit starkare på den västra sidan. Men inte ens det verkar vara helt säkert i årets val.
76-årige Ragnar Nordlien bor i området Sagene, precis till öster om Uelands gate. Under hela sitt yrkesliv har han röstat på Arbeiderpartiet. Men efter pensionen har han istället valt Fremskrittspartiet på grund av en specifik fråga.
– Det handlar om den stora invandringen till Norge. Jag vill inte ha det så som det är i Sverige. Jag är förvånad över att svenskarna inte reagerar mer än vad de gör över de stadsdelar där ambulanser inte ens kan köra in. Det är skandal. Jag är rädd över att det ska bli så här. Jag har hört på radio att det snart kommer att vara en majoritet invandrare på vissa skolor i Norge, säger han.
Han säger sig mest vara orolig för muslimer, men är noga med att påpeka att han inte hatar någon.
– Visst finns det många bra muslimer också, men jag har varit till sjöss och jag vet vad araber är för några. Det är ju bara bråk och krig i hela mellanöstern. Och jag har inget tvivel om att de skapar bråk även i Europa. Du ser ju vad som händer i Tyskland och Frankrike på grund av muslimer som inte tål kristna människor.
Skilda åsikter om asyl
Skilda åsikter om just asyl och invandring är en av orsakerna till de gnisslande relationerna i den sittande högerregeringen. Främst handlar det om att Fremskrittspartiet hållning i frågan inte går ihop med samarbetspartiet Kristelig Folkeparti – vars partiledare har antytt att de istället kan komma att stötta en framtida regering med Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre som statsminister.
Det är en av de mest brännande frågorna inför valet – och något som 38-åriga Solveig Olafsrud känner väl till.
– Ja, jag har hört det. Men det verkar som att de går till val på ett borgerligt samarbete även om relationen med Fremskrittspartiet inte ser ut att funka. De skiljer sig åt väldigt mycket när det handlar om invandrings- och biståndspolitiken, säger hon.
För första gången på länge har hon haft tid att röja i sitt grönsaksland i koloniområdet Geitmyra som ligger alldeles intill Uelands gate. Skötseln har blivit åsidosatt under sommaren efter ankomsten av hennes nyfödda dotter. Men medan den två månader gamla bebisen sover i barnvagnen försöker den nu nyblivna tvåbarnsmamman få lite styrsel bland potatisar och rödbetor.
Även valet har därför spelat en perifer roll i hennes liv den senaste tiden. Men hon har sett att invandringen har varit en av de stora valfrågorna – även om det pratas minst lika mycket om klimat, kommunsammanslagningar, skolan och ett utökat oljeletande.
– Men jag har varit så pass bestämd i mitt val så jag har egentligen inte följt med särskilt mycket. Och jag har redan förtidsröstat på Kristelig folkeparti. Jag har alltid stöttat dem. De står för väldigt många av de värderingar som jag har, även om jag inte är kristen själv. De har stort fokus på familjen, bistånd och miljö, säger hon.
Gata utgör gammal gräns
Även om den politiska gränsen mellan östkanten och västkanten har mildrats något sedan gamla tider märker Solveig Olafsrud fortfarande av det i Sagene där även hon bor.
– Man ser vilka partier som brukar finnas på plats när det arrangeras olika saker. Jag ser främst Rødt, Miljøpartiet de grønne, Socialistisk Venstre och Arbeiderpartiet. Jag tror att många väljer vänstern av tradition än idag.
Precis som många liknande områden i Göteborg har även det gamla arbetarområdet i Oslo gentrifierats med tiden.
– Men lägenheterna är fortfarande ganska små sedan den tiden, så det är ganska många unga som bor där. Det finns få lägenheter som är stora nog för att man ska kunna ha en familj där. Det är väldigt många som har ett barn – eller kanske två.
Även hon spår ett jämnt val, men hon vågar inte komma med någon gissning på utfallet.
– Nej, men det kommer bli väldigt spännande att få reda på resultatet, säger hon.
Fakta: Norska valet
Måndagen den 11 september är sista dagen för norrmännen att rösta i Stortingsvalet.
Under de senaste åren har Norge styrts av en borgerlig regering bestående av statsminister Erna Solbergs Høyre och Fremskrittspartiet. Men då de inte har haft tillräckligt med mandat för en egen majoritet har de haft ett samarbetsavtal med de mindre partierna Venstre och Kristelig Folkeparti.
Men samarbetet har inte fungerat smärtfritt – och en av de stora frågorna inför valet är huruvida Kristelig Folkeparti istället ska bilda allians med partier från det rödgröna blocket.
Flera partier, bland annat Venstre, Kristelig Folkeparti och Rødt, balanserar på gränsen till fyraprocentsspärren. Något som kan spela stor roll kring hur en framtida norsk regering ska bildas. Det enda som de flesta verkar vara överens om är att Norges framtida statsminister kommer vara en av två personer – Erna Solberg från Høyre eller Jonas Gahr Støre från Arbeiderpartiet.
