Garcia Marquez avled i sitt hem i Mexico City på torsdagen. Han drabbades 1999 av lymfcancer och uppges på senare år ha haft stora problem med minnet. Tidigare i veckan lades han enligt mexikanska medier in på sjukhus, bland annat för lunginflammation.
Garcia Marquez betraktades som den mest kände spanskspråkige författaren sedan Miguel Cervantes som verkade för drygt 400 år sedan.
Hans mest kända och omtyckta verk är romanen Hundra år av ensamhet från 1967, som har sålts i över 50 miljoner exemplar på fler än 25 språk. Det är också, näst Bibeln, den mest sålda boken på spanska någonsin.
Bland de övriga drygt 15 verk som översatts till svenska finns Krönika om ett förebådat dödsfall, Kärlek i kolerans tid, Den onda timmen och Patriarkens höst.
Hans berättarstil är känd för sin blandning av realism och en fantasi som ibland övergår i magi. I sitt nobelpristal 1982 beskrev Garcia Marquez Latinamerika i allmänhet och hemlandet Colombia i synnerhet som "en källa av omätlig kreativitet, full av sorg och skönhet".
Garcia Marquez ägnade sig också åt social och politisk journalistik, där han bland annat hyllade Fidel Castro och Hugo Chavez men även beskrev hur kokainsyndikaten slitit sönder Colombia. 1994 grundade han en stiftelse i syfte att höja nivån på den berättande och undersökande journalistiken i Latinamerika. Trots framgångarna som författare såg han sig själv i grunden som journalist.
Gabriel Garcia Marquez föddes den 6 mars 1927 som den äldste av elva syskon i den lilla colombianska staden Aracataca, som sedan blev förebild för Macondo – den fiktiva by där Hundra år av ensamhet utspelas.
Hans politiska grundsyn formades enligt egen utsago av berättelser om en massaker 1928 på strejkande arbetare på en bananplantage utanför Aracataca.
1981 anklagades han av den colombianska regeringen för att ha stött rebellrörelsen M-19 ekonomiskt. Sedan dess levde han i Mexico City.
