A är rött och det framträder tydligt mot en svart bakgrund. Men B är brunt, ett I är vitt och ses mot ljus bakgrund. Att det syns beror på att det har en mörk kant, förklarar en ung person i min omgivning.
På samma sätt har siffror färg och även veckodagarna. Men inte nog med det, vokalerna kan ordnas i ett regnbågsspektrum –fast inte bara efter sina färger, utan även efter ljuden. I en helt annan ordning.
Att förstå detta kan vara utomordentligt svårt för en annan person. Synestesi innebär att två eller flera sinnen kopplas samman i en upplevelse, men för den som har synestesi är denna färgsprakande och associationsrika värld självklar. Så naturlig att man kanske inte ens vet om att andra inte upplever världen som så rik på färger och mättad av sinnesintryck.
Många synesteter blir nämligen inte medvetna om sina förstärkta sinnesförmågor förrän de får frågan. Därför är synestesi ännu tämligen outforskat.
Hittills har drygt 60 olika former av synestesi beskrivits vetenskapligt. De flesta förknippas med färger, men det kan också vara ljud, till exempel musik som framkallar synförnimmelser, smaker som ger en taktil känsla av former, ord som har smak eller synintryck som utlöser smärta.
Synestesi är ingen sjukdom eller funktionsnedsättning, utan snarare en funktionsförhöjning. Man brukar tala om ett stimuli, till exempel en bokstav eller en ton, som utlöser en sekundär upplevelse med ett annat sinne. Fast det komplexa fenomenet går djupare och griper undermedvetet in i hela kedjan av varseblivning, associationer och minne. Det är ett annorlunda sätt att uppfatta vår omvärld, som genomgripande präglar synestetens upplevelse av tid och rum, en förmåga som få synesteter skulle vilja vara utan. Det vore för dem som att plötsligt bli färgblind.
Tänk dig en tavla. Fyll den med bilder av något du vill minnas. Skapa associationer som hjälper minnet på traven. Så brukar minnesmästare tipsa om att man ska göra för att lättare komma ihåg något. Men det behöver inte en synestet göra. Hen har tavlan gratis.
Det betyder inte att de som har synestesi minns allt per automatik. Men de flesta har mycket lätt att komma ihåg tidpunkter, händelser, platser eller personer. Ett datum eller en person kan ha sin egen färg, en plats kan ha en viss kulör - ja, det mesta kan ses i färger med olika styrka och nyans.
– Det är färgerna som är nyckeln till synestesi, säger Devin Terhune, doktor i psykologi, som forskar om synestesi vid Oxford university i Storbritannien.
Ungefär 85 procent av de synesteter som han studerat kopplar färger till andra sinnesintryck eller kognitiva funktioner som till exempel minnet. Vanligast är att förknippa bokstäver och siffror med färger.
– Synesteter har en djupare förståelse för färg. Det finns två studier som visar att de har en överlägsen förmåga att skilja på färger som ligger nära varandra. De har ett bättre arbetsminne när det gäller färger, men inte för siffror, enligt en studie som vi gjort, säger Devin Terhune, som doktorerade vid Lunds universitet 2010 och även där forskade om synestesi.
Någon forskning i ämnet görs i dag inte i Sverige, men det finns ett dansk-isländskt projekt som startade för två år sedan. Och det forskas världen över, bland annat i Storbritannien med University of Edinburgh som spjutspets. Där finns ett synestesicenter, lett av Julia Simner, som anses vara den främsta forskaren på området.
Hon har bland annat funnit att upp till fyra procent av alla människor har synestesi. Hon och andra har också konstaterat att det är ärftligt. Andelen är betydligt högre hos människor med kreativa yrken, som konstnär och musiker, visar studier. Sannolikt har de valt sina yrken för att de uppfattar färger eller ljud annorlunda.
Trots att synestesi uppmärksammades redan på 1800-talet definierades det inte vetenskapligt förrän 1987. Liksom till exempel autism – som kan inkludera känslighet för sinnesintryck – kan synestesi yttra sig på många olika sätt, varför det är svårt att finna en entydig definition.
Synestesi är mycket mer än sinnen som kopplas ihop, konstaterar Julia Simner. Nästan 90 procent av de synestetiska upplevelserna triggas av språkljud, ordled eller ord, enligt en studie som hon lett. Kopplingen till språkliga processer är uppenbar, anser Julia Simner.
Psykologen Monica Vester har skrivit den hittills enda svenska boken om synestesi, En värld av nyanser (Studentlitteratur 2004). Hon framhåller också att språket är inblandat. Hon skiljer på vad hon kallar särdrags- och begreppssynestesi.
– I särdragssynestesi är det bokstävernas form eller klangerna i musik som avgör upplevelsen. I begreppssynestesi kommer kognitiva funktioner in – det sker en inlärning samtidigt. På så sätt kan även begrepp få färg om det sker en korsaktivering mellan de områden av nervceller som är aktuella, säger Monica Vester.
Bilden är alltså mer komplicerad än bara synkade sinnen. Den innefattar även våra kognitiva förmågor, som språk och minne. Vad blir då synestesins kärna?
Julia Simner noterar att i den vanligaste varianten – begreppssynestesi – spelar det sällan roll vilken form bokstaven har, vilket typsnitt, om den är kursiv eller fetad. Det är ett starkt indicium på att språkliga processer är inblandade, att bokstävernas eller ordens betydelse avgör upplevelsen mer än deras form.
Andra typer av synestesi kan koppla samman sinnesintryck med till exempel känslor. En inte ovanlig form är att bokstäver eller ord förknippas med personliga egenskaper. I båda fall är processer på högre nivå än sinnena inblandade. Därför resonerar forskarna nu om en definition som behandlar ”en rad olika upplevelser förknippade med sinnesintryck och kognitiva funktioner”.
Det har länge ansetts att synesteter har fler kopplingar än andra mellan olika delar av hjärnan, att vi alla har den synestetiska förmågan som spädbarn, men att ”överflödiga” nervtrådar tillbakabildas när vi växer. Julia Simner har föreslagit en neurologisk definition, som täcker in de olika formerna och graderna av synestesi.
Att studera synestesi är att få möjlighet att förstå hur medvetande uppstår, anser Monica Vester. Även om synestesi inte räknas som en sjukdom eller nedsättning ser hon likheter med autism och HSP, highly sensitive persons, som är extra känsliga för sinnesintryck. En amerikansk studie från i fjol visar också att synestesi är vanligare bland personer med Aspergers syndrom.
– Man kan tänka sig ett helt spektrum av hur känslig man är i varseblivningen. Jag skrev min bok för att göra synestesi känt, så att folk får förståelse för vilken variationsrikedom det finns av hur vi uppfattar världen genom våra sinnen, och att barn som har synestesi inte ska behöva utsättas för att ses som väldigt annorlunda, säger hon.
