Där träffades hon och hennes kollegor för ett av de gemensamma nedslag som återstår på väg mot Parismötet. Ytterligare avstämningar sker vid ett informellt ministermöte i Luxemburg 22-23 juli och en extrainsatt träff i Bryssel den 18 september.
EU-länderna har ofta spretat ordentligt i miljö- och klimatfrågorna, där inte minst de forna östländerna velat skynda mer långsamt och försiktigt, för att inte skada ekonomin. Den "gröna tillväxtgrupp" som Sverige ingår i har dock vuxit i styrka med hjälp av starkt engagemang från inte minst Tyskland och Storbritannien.
Förhandlingsmässigt konstaterade Sveriges chefsförhandlare Anna Lindstedt när den senaste rundan, i Bonn, avslutades i förra veckan att det går framåt - om än "frustrerande långsamt".
FN:s klimattoppmöte i Paris äger rum den 30 november-11 december. Förhoppningen är att nå fram till ett nytt globalt klimatavtal där alla länder deltar och bidrar till så stora minskningar som möjligt av växthusgasutsläppen.
Fram till dess ska alla länder redovisa sina bidrag till avtalet, det vill säga redogöra för sina planerade utsläppsminskningar de kommande åren.
Nivån på minskningarna får länderna avgöra själva. Det innebär att den totala minskningen inte kommer att bli tillräcklig för att hejda klimatuppvärmningen, men tanken är att avtalet ska öppna för mer ambitiösa åtaganden längre fram.