Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Viktor Orban är en av de östeuropeiska politiker som lyckats mobilisera väljarna i flyktingkrisens spår. Bild: Tamas Kovacs/Petros Giannakouris/AP

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Migrationen är inte orsaken till populismens framgångar

    Högerpopulistiska partier firar framgångar i de europeiska valen. Men enligt forskare är flyktingkrisen inte orsaken till populismens framfart. I stället har den blottlagt redan existerande konflikter.

    Det nya århundradet har politiskt präglats av framgångar för populistiska partier, i Europa framför allt de högerpopulistiska.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Minskad invandring är ett centralt tema för dessa partier, och "flyktingkrisen" nämns ofta som orsak till högerpopulisternas framgångar. Men enligt forskare vid Mercator forum för migration och demokrati vid tekniska universitetet i Dresden är det inte orsaken till partiernas framgångar.

    – Det finns en relativt stabil minoritet av befolkningen som är skeptiska mot invandring. De här personerna kan bara artikulera sina åsikter när debatten är polariserad och ämnet uppfattas som viktigt. "Flyktingkrisen" har aktiverat deras skeptiska inställning, och det har högerpopulistiska partier tjänat på, säger Oliviero Angeli, doktor och vetenskaplig koordinator vid Mercator forum för migration och demokrati.

    Kulturella frågor viktigare i öst

    I en ny rapport undersöker forskarna sambandet mellan migration och populism i nio europeiska länder, däribland Sverige. Det ligger nära till hands att tro att det finns ett klart samband mellan invandring och högerpopulism, men i invandringsländer som Spanien och Portugal finns ännu inga högerpopulistiska partier i parlamentet. Snarare är migrationen utlösaren som blottlägger redan existerande konflikter i samhället.

    – Generellt kan vi slå fast att orsakerna, särskilt i Central- och Östeuropa, är mer kulturellt präglade. Fenomenet migration betraktas där mer genom kulturella glasögon. I vissa västeuropeiska länder spelar ekonomiska faktorer en större roll, och särskilt välfärdschauvinistiska inställningar. Alltså inställningen att migrationen leder till högre kostnader för välfärden, säger Oliviero Angeli.

    Sverigedemokraternas valframgångar i Sverige visar enligt forskarna att högerpopulismen kan nå framgångar även i länder med lång invandringshistoria, ett multikulturellt samhälle och en god ekonomi. I vårt land är det den ökande ojämlikheten som rapporten pekar på. Framför allt lågutbildade män fruktar att konkurrensen om arbete och bostäder skärps genom invandring. Även förändringen av vissa välfärdsåtgärder har enligt forskarna gjort folk mottagliga för Sverigedemokraternas välfärdschauvinism.

    Migration het fråga trots få flyktingar

    I Central- och Östeuropa har migrationen synliggjort politisk-kulturella och socialpsykologiska konfliktlinjer, enligt forskarna. Andelen invandrare är jämförelsevis låg och i länder som Polen och Ungern möter invånarna inte människor från Afrika eller Mellanöstern, två grupper som är starkt belastade av negativa fördomar, särskilt ofta i sin vardag. Trots det är migrationen ett viktigt politiskt ämne.

    – Migrationsfrågans betydelse i offentligheten är inte nödvändigtvis en spegel av flyktingars närvaro. I Polen finns ett försvinnande litet antal flyktingar, men de senaste åren var migration ändå ett viktigt ämne. Orsaken ligger i den polariserade politiska diskursen och mediernas rapportering. Det är viktiga element i högerpopulisternas framgångar, säger Oliviero Angeli.

    I östra Europa har inställningen till invandring länge varit mer negativ än genomsnittet i Europa, och den har försämrats ytterligare i flyktingkrisens spår. Högerpopulister och nationalister har haft fritt spelrum att göra skyddet av den kulturella identiteten till sin fråga och motsätta sig EU-institutioner som vill införa tvingande kvoter för flyktingmottagande. Partier som PiS i Polen och Fidesz i Ungern har lyckats göra dessa flyktingkvoter till ett hot mot den nationella självständighet man fått efter årtionden av förtryck som satellitstater till Sovjetunionen, skriver forskarna i sin rapport.

    Receptet för andra partier

    I en intervju med The Guardian den 22 november sa Demokraternas förra presidentkandidat Hillary Clinton, som förlorade valet mot Donald Trump, att EU borde skära ned på flyktingmottagandet för att stoppa högerpopulisternas framgångar. Den synen delar inte forskarna, som i sin rapport skriver att strängare migrationspolitik inte per automatik leder till att väljarna förlorar intresse för frågan.

    – Icke-populistiska partier måste angripa andra problem som är viktiga i samhället, i stället för att enbart fokusera på flyktingar. Genom att fokusera på andra problem lyfter man frågor som populisterna vanligtvis inte har någon tydlig ståndpunkt kring. Just nu handlar diskussionen mycket om flyktingfrågan, och det är en fråga där populisterna har en tydlig position, säger Oliviero Angeli.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.