Med hes röst men glad min försvarade premiärminister Theresa May på en presskonferens det förslag till brexitavtal hon nu ska försöka lotsa igenom parlamentet.
Med hes röst men glad min försvarade premiärminister Theresa May på en presskonferens det förslag till brexitavtal hon nu ska försöka lotsa igenom parlamentet.

Pressad May försvarar sin kurs ut ur EU

Theresa May kämpar för att rädda sitt dyrköpta avtal med EU – efter flera regeringsavhopp och ilska i parlamentet. Den brittiska premiärministern hotas dessutom av växande avgångskrav från sina egna.

ANNONS
|

Under en turbulent dag har Theresa May försvarat sitt föreslagna brexitavtal, först i parlamentet och sedan vid en presskonferens.

- Med varje fiber i min kropp känner jag att den kurs jag har valt är den rätta för vårt land och vårt folk, säger May vid pressträffen.

De enda alternativen är att lämna EU utan en uppgörelse, eller att inte lämna överhuvudtaget, sade premiärministern tidigare inför parlamentet.

ANNONS

Men hon möttes av en ström av hårda ord från ledamöter av alla politiska schatteringar – inte minst kollegor från det egna Konservativa partiet. Såväl brexitivrare som EU-positiva ledamöter uttryckte sitt missnöje med avtalet som de menar antingen innebär för många eftergifter åt Bryssel eller för bryskt klippta band med unionen.

Inte heller oppositionsledaren Jeremy Corbyn har något till övers för det 585 sidor långa avtalsutkastet.

- Regeringen måste nu dra tillbaka denna ogenomtänkta uppgörelse, sade Labourordföranden.

Tungt avhopp

Det var en redan stukad May som mötte parlamentet. På torsdagsmorgonen meddelade självaste brexitministern att han lämnar regeringen.

"Du förtjänar en brexitminister som med övertygelse kan föra talan för det avtal som du förespråkar", skriver Dominic Raab i ett brev till May.

Dels anser han att avtalet för Nordirland utgör ett allvarligt hot mot Storbritanniens integritet. Dels hävdar han att överenskommelsen om en så kallad "backstop", som syftar till att förhindra en hård gräns mellan Irland och Nordirland, i praktiken ger EU veto över Storbritanniens möjligheter till utträde.

Raab är den andra brexitministern som avgår i år. Hans företrädare David Davis hoppade av efter missnöje Theresa Mays övergripande brexitstrategi, den så kallade Chequers-planen.

ANNONS

Daily Telegraph erfar att miljöminister Michael Gove har erbjudits jobbet men ställt som villkor att överenskommelsen med EU ska förhandlas om. På en direkt fråga om Gove svarar May att han har gjort ett utmärkt jobb på miljödepartementet, men att hon inte har utsett någon ny brexitminister

DUP missnöjt

Även arbetsmarknadsminister Esther McVey, Shailesh Vara, en av Theresa Mays ministrar för Nordirland, och assisterande brexitminister Suella Braverman avgår.

Om EU:s ledare godkänner avtalet på ett extrainkallat toppmöte den 25 november måste det sedan passera det brittiska parlamentet i en omröstning som väntas äga rum i mitten av december.

Det är centralt för premiärministern att få med sig det nordirländska unionistpartiet DUP, som Konservativa partiet lutar sig mot för sin knappa majoritet i parlamentet. Partiets biträdande ledare Nigel Dodds gav inget besked, men kritiserade May för att ha svikit flera löften och inte lyssna på invändningar.

Misstroende

Samtidigt har Jacob Rees-Mogg, en av de ledande brexitanhängarna bland Konservativa partiets ledamöter, lämnat in en not om att han saknar förtroende för May. Om totalt 48 konservativa ledamöter gör likadant inleds misstroendeomröstning mot premiärministern. Där krävs det sedan att 158 av ledamöterna i partiet röstar emot May för att hon ska avsättas.

Avhoppet och kritiken till trots så har Theresa Mays brexitöverenskommelse en realistisk chans att klara sig genom parlamentet. Det tror Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola.

ANNONS

- Det är möjligt att delar av det konservativa partiet revolterar mot avtalet och att DUP (det nordirländska partiet) och Labours ledning också gör det. Men det finns ändå en chans att tillräckligt många konservativa ledamöter och ledamöter från Labour föredrar Mays avtal och röstar för förslaget ändå. Detta förutsatt att tillräckligt många tror att alternativet till denna överenskommelse är inget avtal alls.

TT

Fakta: Britternas väg in och ut ur EU

1 januari 1973: Storbritannien – samt Danmark och Irland – blir medlemmar i dåvarande EG.

5 juni 1975: 67 procent av britterna röstar för att stanna kvar i EG i en folkomröstning.

23 januari 2013: Premiärminister David Cameron lovar att hålla en ny folkomröstning om fortsatt EU-medlemskap, sedan landet först försökt förhandla om sin relation till unionen.

23 juni 2016: 52 procent av britterna röstar för att lämna EU i en folkomröstning. Som följd av resultatet lämnar Cameron sitt jobb och ersätts av dåvarande inrikesministern Theresa May.

29 mars 2017: Premiärminister May meddelar formellt att Storbritannien åberopar Lissabonfördragets utträdesparagraf, artikel 50.

19 juni 2017: De första utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien inleds i Bryssel.

14 november 2018: Storbritanniens regering säger sig acceptera det utkast till utträdesavtal som tagits fram av förhandlarna.

29 mars 2019: Storbritannien tänker formellt lämna EU, oavsett om utträdesavtalet godkänts eller inte.

30 mars 2019: Om ett godkänt avtal finns på plats inleds en övergångsperiod för att möjliggöra ett så smidigt utträde som möjligt. Samtidigt kan formella förhandlingar inledas om framtida relation och handelsavtal mellan EU och Storbritannien.

31 december 2020: Övergångsperioden löper ut, såvida inte förhandlingarna om framtida relation ännu inte är klara.

ANNONS