Premiärminister tog till orda på Mansion House på fredagen med ett tydligt besked till både Bryssel, de egna anhängarna och motståndarna på hemmaplan.
- Det här är en förhandling och ingen av oss kommer att få exakt vad vi vill ha. Om vi båda ska nå våra mål måste vi se bortom vad som funnits tidigare, sade May.
- Jag vill ha bredast och djupast möjliga partnerskap, som går längre än något annat tidigare avtal. Och jag tror att det är möjligt för det ligger både i EU:s och i Storbritanniens intresse, sade premiärministern.
Ingen hård gräns
Sedan lades orden ut, i punkt efter punkt, om mycket av det som åtminstone EU-sidan velat ha tydligare besked om vad gäller Storbritanniens syn på framtida relation till EU.
May vill inte ha någon hård gräns på Nordirland och ser framför sig antingen ett "tull-partnerskap" eller ett "strömlinjeformat tullavtal" så att varor ska kunna föras över gränsen lika smärtfritt som nu.
Hon vill vara kvar som associerad medlem i exempelvis EU:s läkemedelsmyndighet och flygsäkerhetsbyrå och kommer nästa vecka låta sin finansminister presentera hur ett "partnerskap" för finansiella tjänster kan se ut.
Britterna kommer inte längre vara del av EU:s gemensamma jordbruks- och fiskepolitik, men vill ändå arbeta tillsammans för exempelvis hållbara fiskebestånd.
Russin ur kakan?
Från EU har Storbritannien flitigt varnats för att det inte går att plocka russinen ur kakan. Theresa May vill dock se på saken på ett annat sätt.
- Alla frihandelsavtal har olika marknadstillträden beroende på vilka intressen de inblandade länderna har. Om det här är att plocka russinen ur kakan så är det russin-plockning i alla handelsavtal, sade May.
Premiärministern hymlar inte med att mycket kommer att förändras i och med brexit. Men hon är ändå optimist.
- Man får inte vara rädd för förändring. Jag tvivlar inte på att vad vi än kommer överens om med EU så är vår framtid ljus, sade May i London.
- Mitt budskap till våra vänner i Europa är tydligt: vi vet vad vi vill, vi förstår era principer, vi har ett delat ansvar för att få det här rätt. Så låt oss komma igång, avslutade hon sitt tal.
Fakta: Vägen vidare mot brexit
Storbritannien röstade i en folkomröstning i juni 2016 för att lämna EU. Formellt åkallade landet Lissabonfördragets utträdesparagraf den 29 mars 2017, vilket innebär att landet kan – och räknar med – att lämna EU den 29 mars 2019.
Förhandlingar om utträdet har pågått sedan juni 2017. I december nåddes en principuppgörelse om själva utträdet, som innehåller bland annat framtida rättigheter för EU-medborgare i Storbritannien och vice versa, hur landgränsen mellan Irland och Nordirland ska fungera och hur de ekonomiska frågorna ska lösas. EU-kommissionen har nu gjort ett utkast till hur uppgörelsen skulle kunna se ut som juridiskt bindande avtal.
Förhandlingar pågår samtidigt om den övergångsperiod som Storbritannien vill ha för att undvika ett alltför abrupt utträde. EU har föreslagit en period fram till den 31 december 2020, som britterna helst vill kunna förlänga ytterligare ett tag.
De länder som stannar i EU hoppas dessutom vid kommande toppmöte den 23 mars slå fast sina förhandlingsriktlinjer kring framtida relation mellan EU och Storbritannien, inklusive handelsavtal.
