När FN-chefen Ban Ki-moon på onsdagen höll presskonferens, satt Lennart Båge med på podiet. Han är sedan 2001 chef för Internationella fonden för jordbruksutveckling (IFAD). Det är ett FN-organ baserat i Rom i likhet med livsmedels- och jordbruksorganisationen FAO, som är värd för matmötet i sitt högkvarter - uppfört under Italiens fascistiska tid till ministeriet för landets afrikanska kolonier.
Även på matmötet är Afrika i fokus. Där finns den värsta svälten, där har de flesta matkravaller ägt rum.
Men där finns också en potential i form av illa utnyttjade jordar. Brasiliens president Lula tryckte i sitt tal på att de högavkastande slätterna i hans land har stora likheter med Afrikas savanner.
"Grön revolution"
I går presenterade FAO och andra organisationer ett initiativ till "en grön revolution" i Afrika.
Det är också i den riktningen matmötet rör sig. På kort sikt måste rika länder lindra den nöd som ökat till följd av högre matpriser - FAO:s index över 55 viktiga livsmedel hade i april stigit 54 procent på ett år. En annan akut uppgift är att säkra den kommande odlingssäsongen. Till det behövs fortfarande biståndspengar till utsäde.
- På norra halvklotet pågår säsongen för sådd som längst in i juli och vi är redan i juni, sa FAO-chefen Jacques Diouf på Ban Ki-moons presskonferens.
Men på längre sikt gäller det att relansera jordbrukets utveckling.
- För att undvika en ny kris i morgon måste vi investera i dag. Jordbruket har varit negligerat i 25 år, sa Lennart Båge.
Ban Ki-moon fick frågan om inte krisen i Afrika delvis orsakats av att utvecklingsfonder misskötts. FN-chefen undvek att kommentera vilket ansvar afrikanska regeringar har.
- Men vad man kan konstatera är att det varit mindre investeringar i jordbruket på senare tid. Det är skälet till att vi betonar programmet för en grön revolution i Afrika, sa Ban Ki-moon.
Han uppskattar att det behövs statliga investeringar på 15-20 miljarder dollar årligen, varav merparten måste komma från de berörda länderna.
Minskade statliga satsningar
När GP efteråt talade med Lennart Båge ställde han själv frågan om vad grundorsaken är till att matpriserna stigit så mycket.
- Är det biobränslena? Klimatförändringarna? Nej, det är att utvecklingen av jordbrukets produktivitet gått ned. Den ökade 3-5 procent årligen för 25 år sen, men nu är det 1-2 procent om året. Därmed stiger efterfrågan snabbare än utbudet, sa Lennart Båge.
Produktivitet är ett mått på exempelvis hur mycket vete man skördar på en hektar eller hur mycket mjölk en ko ger.
Att avkastningen inte längre ökar lika snabbt hänger ihop med kraftigt minskade statliga satsningar i Asien, Afrika och Latinamerika, enligt Lennart Båge.
Även biståndsgivarna har omfördelat resurserna. I stället för att 20 procent av biståndet gick till jordbrukets utveckling i början på 1980-talet handlar det nu om 3 procent.
Varför har investeringarna eftersatts?
- Det har styrts av de internationella marknaderna. Problemet har varit den rika världens överproduktion med exportsubventioner och dumpning. För många utvecklingsländer har det varit billigare att köpa dumpat spannmål i stället för att investera i egen produktion. Men nu när priserna stiger är man fast i råttfällan, säger Lennart Båge.
FN:s fond för jordbrukets utveckling.
Chef är Lennart Båge med bakgrund på svenska UD.
Etablerades 1977 på initiativ av FN:s toppmöte 1974 om den tidens matbrist.
Ger lån och gåvor till bönder och till större projekt för bättre infrastruktur.
Finansieras genom bistånd.
Budgeten växer 10 procent årligen sedan sex år.
Den uppgår nu till 1,3 miljarder dollar, varav hälften är samfinansiering från andra banker.
