Trots den hårdnande tonen är tiden inte helt ute för en lösning av krisen. Madrid skjuter upp sitt drastiska beslut om att börja ta över makten i Katalonien till på lördag.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron uttrycker starkt stöd för Madridregeringen.
- Vi står bakom den spanska regeringens uppfattning, säger Merkel i samband med EU-toppmötet I Bryssel och tillägger att hon hoppas att en lösning på krisen som grundar sig i den spanska konstitutionen.
Statsminister Stefan Löfven (S) sade, också han vid EU-toppmötet, att spänningarna i Spanien väcker oro.
- Men det är också en inrikespolitisk fråga och då ska vi inte lägga oss i hanteringen av en sådan fråga, utan det är upp till Spanien att hantera den, säger Löfven.
Inget EU-agerande
Senare på kvällen efter att den första delen av toppmötet var avklarad underströk EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk att EU:s stats- och regeringschefer inte tänker agera i Spanienfrågan.
- Jag är naturligtvis i ständig kontakt med premiärminister Mariano Rajoy. Det är ingen hemlighet att situationen i Spanien är oroande, men i nuläget är EU:s institutioner och medlemsländer klara med att det inte finns något utrymme för EU-medling eller internationella initiativ, sade Donald Tusk.
- Jag förväntar mig inte någon större debatt om situationen. Det står inte på vår agenda. Vi har alla våra egna åsikter och känslor men formellt sett finns det inget utrymme för ett EU-agerande här, fortsatte han.
Madrid hade krävt ett klart svar redan på torsdagen på frågan om regionpresidenten anser sig ha utropat självständighet eller inte, i sitt uttalande efter den olagligförklarade folkomröstningen den 1 oktober.
Beskedet från Puigdemont är att han betraktar omröstningens resultat som ett mandat för att bilda en egen stat, men att han skjutit upp ett definitivt utropande för att bana väg för dialog med Madrid.
Ger mer tid
Samtidigt skickar han en varning till centralregeringen: Om man fortsätter att tacka nej till samtal, och fortsätter med "repressionen", kan det katalanska regionparlamentet komma att rösta igenom en formell självständighetsförklaring.
Då Puigdemont inte backar ser sig regeringen nu tvungen att gå vidare mot ett exempellöst, statligt ingripande i Kataloniens autonomi.
"Den spanska regeringen kommer att fortsätta med procedurerna som finns beskrivna i konstitutionens artikel 155 för att återställa lagligheten i Kataloniens självstyre”, heter det i uttalandet, som syftar på den bestämmelse i konstitutionen som ger regeringen rätt att vid särskilda omständigheter upplösa regionernas autonomi.
Men ett beslut fattas först på lördag, skriver regeringen.
Föreslår nyval
Madrid har sannolikt i åtanke att en situation där centralregeringen tar över regionstyrets funktioner riskerar att provocera fram större oroligheter än under folkomröstningen. I onsdags erbjöd man sig att överge planerna på att använda sig av den omtalade artikeln, om Puigdemont utlyser nyval i Katalonien, rapporterar El País.
Detta för att få en ny mätare på hur stort stödet egentligen är för de självständighetsivrande partierna bland katalanerna.
Regionpresidenten uppges ha dryftat förslaget med sina partivänner, men sedan bestämt sig för att avböja, till centralregeringens förtret.
Om Puigdemont tydligt gör klart att han vill göra Katalonien till en egen stat är det osäkert när en sådan förklaring kan röstas igenom i det regionala parlamentet i Barcelona.
Fakta: Artikel 155
Folkomröstningen om Kataloniens självständighet förbjöds av Spaniens författningsdomstol. Artikel 155 i landets grundlag ger Madrid rätt att "vidta nödvändiga åtgärder" om en region bryter mot sina konstitutionella skyldigheter eller agerar på ett sätt som hotar Spaniens intressen.
Dessa åtgärder skulle kunna innefatta ett upphävande av den regionala regeringen, att inordna den katalanska poliskåren Mossos d'Esquadra under det spanska inrikesdepartementet eller till och med stänga det regionala parlamentet, enligt Javier Pérez-Royo från universitetet i Sevilla.
Rajoy kan dock inte ensidigt åberopa artikel 155. Han måste först informera Carles Puigdemont om sin avsikt, och ge den katalanske ledaren möjlighet att byta linje.
Därefter behöver Rajoy vända sig till senaten, där en kommitté måste stödja hans förslag och de juridiska riktlinjer som senaten sedan ska rösta om.
Källa: Reuters
Fakta: Den katalanska folkomröstningen
I folkomröstningen den 1 oktober fick väljarna svara på frågan "Vill du att Katalonien ska bli en självständig stat i form av en republik?".
Den regionala styrande koalitionen lovade att självständighet skulle utropas vid ett ja-resultat.
Av totalt 5,3 miljoner röstberättigade deltog uppemot 2,3 miljoner, vilket motsvarar 42,3 procent, enligt det katalanska regionstyret. Omkring 90 procent av dem som röstade sade ja till självständighet.
Förutom lagen om folkomröstning har det regionala parlamentet antagit en lag om hur en övergång till en katalansk republik ska gå till.
Några av motiven för självständighet är värnandet av katalansk kultur, särskilt språket. Dessutom anses det spanska systemet för att ta in skatter från regionerna vara orättvist och missgynna det ekonomiskt tunga Katalonien, som står för en femtedel av Spaniens ekonomi.
Folkomröstningen var förbjuden av Spaniens författningsdomstol.
Källa: TT:s arkiv
