- Det är helt unikt, säger Carina Gunnarson, docent i statskunskap i Uppsala och Frankrikeexpert, inför söndagens första omgång av två i valet till det franska parlamentet.
Emmanuel Macrons rörelse bildades våren 2016 och ska först i sommar organiseras formellt som parti, med nya namnet Republiken På väg. För en månad sedan fanns bara 14 klara kandidater, nu är de 524 som ställer upp och strax under 200 av dem har aldrig tidigare kandiderat i ett val.
- Rörelsen har gjort en helt otrolig resa, säger Gunnarson.
Hon hänvisar till att makten i Frankrike de senaste 50 åren, under den så kallade femte republiken, turnerat mellan ett dominerande högerparti och Socialistpartiet.
Upplösas i atomer
Nu går högern, i form av Republikanerna, på knäna och Socialistpartiet riskerar att mer eller mindre upplösas i atomer. I det parlament vars ledamöter nu ska bytas ut har Socialistpartiet 280 mandat men ser ut att tappa kanske 250 av dem.
Nationella fronten spås gå framåt, men har i dag bara 2 platser i parlamentet. Enligt mätningarna kan de komma upp till runt 15 mandat. Ett av dem går troligen till partiledaren Marine Le Pen, som förlorade presidentvalet mot Macron den 7 maj.
Macrons rörelse, som lierat sig med mittenkraften Modem, spås av flera opinionsmätningar få mellan 350 och 380, kanske 400, mandat. Det innebär, med råge, absolut majoritet i det 577 platser stora parlamentet. För En marche och Macron betyder det i så fall enorma möjligheter att driva igenom sin politik.
Mätningarna ger rörelsen visserligen "bara" runt 30 procent i väljarstöd, men eftersom valsystemet är utformat som det är övergynnar det de partier som tar hem sina valkretsar om så med hårfin marginal – det finns bara en enda plats att fördela.
Kopplat grepp
Franska medier målar upp bilden av att en parlamentarisk tsunami är på väg in. De många bedömare och kommentatorer som efter Macrons klara seger i presidentvalet ändå varnade för att det skulle bli mycket svårt för honom att få till en stabil majoritet i parlamentet, ser ut att få äta upp såväl hattar och kepsar som skor.
Macron ser ut att kunna koppla ett lika benhårt grepp om parlamentet som den amerikanske presidenten Donald Trumps handslag med vitnande knogar vid deras möte för två veckor sedan.
Vänsterutmanaren Jean-Luc Mélenchon från det Det okuvade Frankrike (La France insoumise) ser ut att få fler mandat än Socialistpartiet och varnar för att presidentens rörelse kan bli farlig för landet om dess majoritet blir för stor.
Republiken på väg har, enligt Carina Gunnarson, skickligt stärkt sitt stöd genom att bland annat utse en finansminister och en budgetminister från högerpartiet och på så sätt vridit en del argument ur högermotståndarnas händer.
Fakta: Franska parlamentsvalet
Valet till det franska parlamentet hålls i två omgångar, den 11 respektive den 18 juni.
577 ledamöter ska väljas, i lika många valkretsar. Av dem finns 22 i franska områden utanför Europa och 11 väljs av franska medborgare utomlands.
7881 kandidater ställer upp.
I första omgången deltar samtliga kandidater. Om någon får över 50 procent av rösterna (minst 25 procent av de röstberättigade) i en valkrets är det avgjort redan då, personen får en plats.
Om ingen får över 50 procent går de kandidater som fått ett stöd motsvarande lägst 12,5 procent av de röstberättigade vidare till den andra omgången. Den som får flest röster i andra omgången vinner.
Eftersom vinnaren tar allt kan många väljare som röstar på tvåan eller trean bli, så att säga, utan företrädare.
Valdeltagandet brukar vara lägre än i presidentvalen. I parlamentsvalen 2012 var det 56 procents valdeltagande i första omgången, 57 i den andra.
I det nuvarande parlamentet hålls majoriteten av Socialistpartiet som har 280 mandat mot högerpartiet UMP, som bytt namn till Republikanerna, 194. Båda ser ut att backa kraftigt.
Källa: Landguiden, ui.se, Mediapart.fr
