Efter två och en halv timmes intensivt sluggande på onsdagskvällen avslutade förre ekonomiministern Emmanuel Macron med att lova att arbeta för "verkliga reformer".
- Vi ska göra det tillsammans genom att vara trogna det vi är: ett generöst land, inte något fientligt. Det är det jag vill och det är det jag vill leda, sade 39-åringen i fransk tv.
Strax innan hade motkandidaten Marine Le Pen ägnat sina slutord till att racka ned på sin motståndare.
- Ni kandiderar för dem som stänger fabriker, polisstationer och sjukhus. Det enda som ni inte vill stänga är gränserna. Ni vill överlämna Frankrike till massiv invandring, hävdade Le Pen.
Klar ledning
Måhända är slutorden symptomatiska. Det mesta tyder åtminstone på att det är den klart opinionsledande Macron som blir Frankrikes nästa statschef, medan skarpt EU- och invandringsfientliga Le Pen får fortsätta i opposition mot det mesta.
Två mätningar tidigare under onsdagen gav Macron ett överläge på 60 procent mot 40 för Le Pen, en tredje placerade honom på 59 mot 41.
Le Pen försökte ändå ta initiativet i tv-debatten direkt från början.
- Fransmännen har ett klart val framför sig. Herr Macron står för den brutala globaliseringen, löd 48-åringens första inlägg.
"Ni ljuger"
Men Macron blev inte svarslös. Gång på gång kunde han i stället smälla Le Pen på fingrarna för diverse detaljfel när hon försökte göra honom delansvarig för de senaste årens politik.
- Er strategi sedan flera decennier tillbaka är att säga en massa lögner och säga att inget fungerar, men egentligen säger ni ingenting. Fransyskorna och fransmännen förtjänar bättre än så, fastslog Macron, som allt som oftast gick in och avbröt Le Pens försök att slå tillbaka.
- Ni ljuger hela tiden, sade Macron.
"Hollande junior"
Stundtals skickade duon rejäla svingar mot varandra.
- Det är en skam! sade Le Pen om antalet personer som blivit klassade som säkerhetsrisker i landet under de senaste åren – som Le Pen ihärdigt försöker ställa Macron till svars för.
- Nu kallar man dig för Hollande Junior, sade Le Pen.
- Jag tar mitt ansvar, till skillnad mot Marine Le Pen som kämpar mot terrorismen i tv, men inte röstar för några reformer, fnös Macron tillbaka.
Blir största parti?
Den förre ekonomiministern stärktes dessutom före debatten av de första mätningarna inför det parlamentsval som kommer att följa i juni och som blir starkt avgörande för vilka möjligheter nästa president har att genomföra sin politik.
Enligt en mätning för opinionsinstitutet Opinionway för tidningen Les Echos kan Macrons nybildade rörelse få mellan 249 och 286 platser i parlamentet, mot runt 200 för olika konservativa partier, 15–25 för Nationella fronten och 28–43 för Socialistpartiet.
För majoritet i parlamentet krävs 288 mandat.
Fakta: Franska presidentval sedan 1965
Så här har det gått i finalomgångarna i de franska presidentvalen sedan 1965:
2012:
Francois Hollande, Socialistpartiet 51,6 %
Nicolas Sarkozy, UMP 48,4 %
2007:
Nicolas Sarkozy, UMP 53,1 %
Ségolène Royal, Socialistpartiet 46,9 %
2002:
Jacques Chirac, RPR 82,2 %
Jean-Marie Le Pen, Nationella fronten 17,8 %
1995:
Jacques Chirac, RPR 52,6 %
Lionel Jospin, Socialistpartiet 47,4 %
1988:
Francois Mitterrand, Socialistpartiet 54,0 %
Jacques Chirac, RPR 46,0 %
1981:
Francois Mitterrand, Socialistpartiet 51,8 %
Valéry Giscard d'Estaing, UDF 48,2 %
1974:
Valéry Giscard d'Estaing, Oberoende republikaner 50,8 %
Francois Mitterrand, Socialistpartiet 49,2 %
1969:
Georges Pompidou, UDR 58,2 %
Alain Poher, Demokratiska centern 41,8 %
1965:
Charles de Gaulle, UNR 55,2 %
Francois Mitterrand, FGDS 44,8 %
Källa: Franska inrikesdepartementet,
