Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

"Hela samhället står inför en omställning när det gäller arbetsmarknad och sociala frågor", Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige. 
"Hela samhället står inför en omställning när det gäller arbetsmarknad och sociala frågor", Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige. 

Möts för framtidens europeiska samarbete

När EU:s ledare samlas i Göteborg står arbetsmarknad och sociala frågor på agendan. Toppmötet är ett led i arbetet att staka ut en ny väg för det europeiska samarbetet efter nästan tio års fokus på att släcka bränder.

EU-toppmötet i Göteborg är ett så kallat informellt möte, vilket innebär att inga bindande beslut kommer att fattas. Men toppmötet kan ändå spela en viktig roll, menar Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige. Sociala frågor är något som många av unionens medlemsstater tampas med. Därför är det viktigt att länderna delar en gemensam problembeskrivning och vision, enligt henne.   

– Hela samhället står inför en omställning när det gäller arbetsmarknad och sociala frågor. Förändringen kan kopplas till framför allt digitalisering, globalisering och demografiska förändringar.

Har valt olika vägar

Unionens medlemsländer har valt ganska olika vägar när det gäller arbetsmarknad och välfärdssystem. Stora skillnader finns bland annat mellan de nordiska länderna och de i Sydeuropa. Tanken är inte att det ska likriktas, menar Katarina Areskoug Mascarenhas,

– Det kommer fortsätta finnas skillnader men jag tror att länderna kan lära av varandra. En annan sak som gör toppmötet viktigt just nu är att vi ser att sociala skillnader inom Europa inte minskar i samma takt som tidigare. På vissa områden har minskningen avstannat nästan helt.

Turbulenta år bakom sig

EU har några turbulenta år bakom sig. Sedan finanskrisen 2008 har mycket energi gått åt till att hantera akuta situationer. Grekland har varit nära att kollapsa, Euro-samarbetet har knakat i fogarna och unionen har fått hantera en stor ström migranter och flyktingar från Afrika och Mellanöstern. För tillfället brottas EU med nya och mer svårförutsägbara relationer med USA och Ryssland, krig och oro nära unionens gränser, separatism, nationalism men kanske framför allt att hitta formerna för ett EU utan Storbritannien. Men brexit kan också för något gott med sig. Enligt Katarina Areskoug Mascarenhas har landets utträde ur unionen också inneburit att samarbetet för resten av unionen vitaliserats.

– Från min utgångspunkt finns det en positiv utveckling. För ett år sedan sa Jean-Claude Juncker (EU-kommissionens ordförande) att samarbetet var i en existentiell kris. Sedan dess har vi sett en positiv utveckling där Österrike, Nederländerna och Frankrike röstat fram kandidater med europeiska agendor. Det är inte så att allt är frid och fröjd men det är mycket som ser mer positivt ut nu.

Uttryck för självbevarelsedrift

Rutger Lindahl, professor emeritus i statsvetenskap med särskilt EU-fokus på Göteborgs Universitet, menar att den nya inriktningen är uttryck för självbevarelsedrift inom EU.

– Delvis handlar det om att försöka hitta andra områden än brexit att vända fokus mot. Det är nog en medveten strategi att passa på och fokusera på frågor som ligger medborgarna nära. EU behöver visa att man inte bara håller på med stora frågor långt bort.

På frågan hur det europeiska samarbetet mår menar Rutger Lindahl att de kommande två åren kommer att bli avgörande för vilken form det fortsatta europeiska samarbetet kommer att ha.

– Det är svårbedömt för brexit kommer att vara så tungt att hantera för EU och ta mycket energi från de olika institutionerna. Just nu mår nog EU lite olika. Man skulle nog kunna säga att toppmötet är ett försök att hitta ett botemedel på den lite magsura situation som många kanske känner att samarbetet är inne i. Därför är det viktigt att EU visar att man arbetar med de frågor som är av stor betydelse för unionens medborgare. Misslyckas man med det kan man nog få se stödet dala för samarbetet, säger han.

Ett viktigt steg

Resultatet av toppmötet kommer att bli ett gemensamt uttalande där EU-ledarna ställer sig bakom 20 principer om olika sociala rättigheter. Det är viktigt steg även om det inte blir några formella beslut, enligt Rutger Lindahl.

– Det är en rätt stor sak att man kommit så långt att man satt de här sakerna, som rimlig arbetsmiljö och socialt skydd, på pränt. Att det över huvud taget formulerats är ett stort steg framåt, säger han.

EU:s sociala pelare

Den sociala pelaren är en samling rättigheter och principer som EU-toppmötets deltagare kommer att ställa sig bakom genom ett gemensamt uttalande. Pelaren består av tre delar:

Lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden

Alla har rätt till en god utbildning och ett livslångt lärande som gör att man kan delta i samhället och klara omställningar i arbetslivet. Arbetsmarknaderna inom EU ska vara jämställd och alla ska ha rätt till samma behandling och möjligheter till anställning, oberoende av till exempel kön, ursprung, sexuell läggning eller religion. Dessutom ska alla ha rätt till åtgärder vid arbetslöshet som kan öka möjligheterna att få jobb.

Rättvisa arbetsvillkor

Arbetstagare ska få en rättvis behandling när det gäller arbetsvillkor. Goda arbetsvillkor och övergångar till tillsvidareanställningar ska främjas. Arbetstagare ska ha en lön som går att leva på. Det handlar också om anställningsvillkor och dialogen mellan arbetsmarknadens parter. Föräldrar och personer med omsorgsansvar har rätt till flexibla arbetsformer och tillgång till omsorg. Arbetstagare har rätt till en god arbetsmiljö.

Social trygghet och social integration

Hälften av de 20 principerna rör social trygghet och integration. Det handlar bland annat om barns rätt till förskola och att barn från "mindre gynnade förhållanden" har rätt till åtgärder som ger dem lika möjligheter. Arbetslösa ska ha rätt till lämpligt stöd, hemlösa ska få stöd för boende, alla har rätt till att få en god sjukvård och pensionärer har rätt till en pension som "motsvarar deras avgiftsinbetalningar".

Mest läst