Själv har Pilorge, till vardags chef för Kambodjas ledande människorättsorganisation LICADHO, bestämt sig. Hon betraktar inte det som sker den 29 juli som ett riktigt val.
- För mig är ett val en demokratisk process där det finns valalternativ. Så är det inte i Kambodja, jag kan säga i förväg vem som kommer att vinna... Jag ser det hela som ett evenemang för att rättfärdiga att ett politiskt parti fortsätter styra.
Stängdes och förbjöds
Det politiska läget i hennes hemland hårdnade drastiskt efter fjolårets lokalval. Oppositionspartiet CNRP, som fick över 43 procent av rösterna, upplöstes genom ett beslut i högsta domstolen – efter att ha beskyllts för att ha försökt störta regeringen med amerikansk hjälp.
Anklagelserna avvisades av både USA och ett antal människorättsorganisationer men det hindrade inte landets styre från att bomma igen partiets lokala kontor och förbjuda 118 partimedlemmar från att verka politiskt i fem år. Dessutom fördelas dess 55 platser i nationalförsamlingen på småpartier, som i de allra flesta fall var allierade med premiärminister Hun Sen och hans parti CPP.
Hun Sen beskrivs som alltmer auktoritär, bedömare har varnat för att Kambodja är på väg att bli en diktatur. Pilorge, som är i Sverige för en människorättskonferens, säger att hemlandet i praktiken nu är en enpartistat.
- Det är också ett land vars premiärminister haft makten i över 33 år. Det är inte bra. Medborgarna utsätts för stora risker eftersom en och samma person alltmer försöker kontroller våra liv och våra möjligheter att säga vår mening.
Utbredd rädsla
Hon berättar att Hun Sen – vid sidan av att bland annat stänga fria medier och utvisa internationella människorättsarbetare – har placerat sina fem barn på nyckelposter inom militären, näringslivet och i inflytelserika organisationer. I sitt arbete besöker Pilorge ofta fängelser i olika delar av landet eller möter människor vars mark konfiskerats. Hon säger att många kambodjaner är rädda.
- De mörka åren då Röda khmererna styrde och tiden därefter har lämnat trauman hos många människor. Nu fruktar de våld eller andra bestraffningar om de inte deltar i valet... För regeringen är det viktigt att många går och röstar, de lägger resurser på att pressa människor att göra så.
TT: Vad är ditt budskap till EU och Sverige?
- Vi var mycket glada över att Sverige i fjol drog in sitt stöd till decentraliseringsprocesserna och därmed visade sitt missnöje med regeringens agerande efter lokalvalen. Det reflekterar svenska värderingar, säger hon.
- Dessutom tror jag att mer omfattande riktade sanktioner mot det kambodjanska styret vore effektivt. När exempelvis USA och Tyskland införde vissa reserestriktioner märkte vi att regeringens ton blev mindre aggressiv.
Fakta: Kambodja
Kambodja har närmare 16 miljoner invånare och är beläget mellan Thailand, Laos och Vietnam. Huvudstaden heter Phnom Penh.
Landet är en monarki där kungen är statschef, men med nedtonad makt. I konstitutionen beskrivs landet som en liberal demokrati.
Kambodjas parlament har två kammare: nationalförsamlingen, vars 123 ledamöter väljs i allmänna val vart femte år, och senaten, vars 61 ledamöter väljs av kommunfullmäktigeledamöter. Största partiet bildar regering. Lokalval hålls också vart femte år.
Mellan 1975 och 1979 styrdes den tidigare franska kolonin av den hårdföra kommuniströrelsen Röda khmererna. Närmare två miljoner människor dödades eller dog av svält under skräckväldet. En särskild tribunal har inrättats för att utreda folkmord och de brott mot mänskligheten som begicks då.
Landets styrande parti CPP är arvtagare till det gamla kommunistpartiet. Dess ledare Hun Sen var medlem i Röda khmererna och har varit premiärminister sedan 1985.
Källa: Landguiden
Fakta: Biståndet till Kambodja
Sverige var ett av de första länderna som gav humanitärt stöd till Kambodja efter Röda khmerernas fall 1979.
Stödet har gradvis omvandlats till ett utvecklingssamarbete med fokus på demokrati, mänskliga rättigheter, utbildning och arbetsmarknadsfrågor samt miljö, uthållig naturresurshantering och klimat.
I november i fjol, i ljuset av att oppositionspartiet CNRP förbjudits av Kambodjas högsta domsstol, beslutade Sverige att se över stödet till kambodjanska myndigheter och utöka biståndet till civilsamhället. Sida stödjer även så kallade NGO:er, det vill säga enskilda gräsrotsorganisationer, i Kambodja.
Under 2017 uppgick det svenska biståndet till Kambodja till cirka 273 miljoner kronor.
Källa: Sida och Open Aid
