Försöken att få med sig övriga EU-länder på en hårdare förhandlingslinje bottnar i Litauens rädsla för rysk utpressning när det gäller leveranser av energi.
Litauen vill därför att EU-förhandlarnas mandat ska innehålla krav om säkerhet på energins område, bland annat genom utbyte av information liksom andra förtroendeskapande mekanismer.
Litauerna vill också att varje medlemsland ska ha rätt att när som helst avbryta förhandlingarna om partnerskapsavtalet, som är tänkt att stimulera och reglera samarbete mellan EU och Ryssland.
Vad beroendet av Moskva innebär fick litauerna en brutal påminnelse om när Transneft, ett statsägt bolag som driver landets oljeledningar, för två år sedan avbröt leveranserna till Litauens enda raffinaderi Mazeikiai. Ryssarnas förklaring var att ledningen dit skadats, men litauerna anser att den än i dag inte återupptagna distributionen är ett straff för att raffinaderiet såldes till polska och inte ryska köpare.
Regeringen i Vilnius vill ha garantier om att leveranserna återupptas, innan den ger klartecken till EU:s förhandlingar med Ryssland.
Litauerna fruktar att de blir än mer sårbara för den sortens påtryckningar när landets kärnkraftverk i Ignalina stängs nästa år, vilket landet tvingades lova inför inträdet i EU 2004. Kraftverken är av samma typ som det havererade Tjernobyl i Ukraina. Vid EU:s senaste toppmöte i mars, där klimat och energi var huvudfrågor, försökte Litauen med hänvisning till sitt ryska beroende få en förlängd respit inför stängningen. Det gick övriga länder inte med på.
Litauen är inte ensamt bland EU-länderna om att tvingas förlita sig till rysk energiförsörjning. Ungefär en fjärdedel av EU:s totala import av olja och gas kommer från Ryssland.
Att detta påverkar hållningen gentemot den store grannen i öster är inget som sägs öppet av EU-ländernas ledare, men det är inte svårt att se sådana tecken. Ett exempel är Natos toppmöte i Bukarest i början på april, där analytiker framhöll beroendet av rysk gas som en förklaring till att bland annat Tyskland tillmötesgick Moskva och stoppade USA:s försök att bjuda in Ukraina och Georgien till en så kallad aktionsplan för medlemskap.
Just den georgiska utsattheten är en annan fråga som Litauen framhåller inför starten av EU:s förhandlingar med Ryssland. I onsdags skrev president Valdas Adamkus brev till FN, Nato och EU, där han uttryckte oro för den senaste tidens ryska närmanden till Sydossetien och Abchazien, vilka brutit sig ut ur Georgien.
"Det är viktigt att EU och Nato intar en mer bestämd position angående Georgien och bereder väg för en snabbare georgisk integration med Europa", skrev president Adamkus.
Det höjda tonläget från Vilnius hänger samman med att EU-ländernas utrikesministrar på tisdag ska försöka enas om ett dokument inför förhandlingarna med Ryssland. I så fall kan dessa öppnas vid toppmötet mellan EU och Ryssland i Sibirien 26-27 juni, där blivande presidenten Dimitrij Medvedev deltar för första gången.
Tidigare har Polen hotat blockera öppnandet av förhandlingarna, också det en följd av upplevd rysk utpressning. Men när Ryssland för ett par månader sedan hävde sitt importstopp för polskt kött, drog regeringen i Warszawa tillbaka sitt hot om veto.
Inför de litauiska kraven har Ryssland inte gett vika. Landets EU-ambassadör Vladimir Tjizjov varnade i förra veckan EU för att låta enskilda medlemsländer ta förhandlingarna som gisslan i syfte att driva sin egen nationella agenda.
- Vi har inte bråttom. Om EU behöver mogna, vilket det uppenbarligen behöver, må det vara så. Vi önskar avtalet lika mycket som EU. Eller lika lite, sa Tjizjov till Bryssels journalistkår.
Inför toppmötet och förhandlingarna söker landet nu hitta allierade på annat håll än bland de mindre vänligt sinnade EU-stater som tidigare ingick i östblocket. Nuvarande presidenten Vladimir Putin blev för en vecka sedan den förste utländske ledare att besöka Silvio Berlusconi efter dennes framgång i italienska valet.
- Jag är förtjust att få gratulera Silvio Berlusconi till hans valseger. Silvio är en gammal vän och jag saknade honom när han var borta från sin post, sa Putin, som besökte miljardärens lyxvilla på Sardinien för att få hans stöd i att förbättra relationerna mellan Ryssland och EU.
