EU:s stats- och regeringschefer vid EU-toppmötet i Belgiens huvudstad Bryssel.
EU:s stats- och regeringschefer vid EU-toppmötet i Belgiens huvudstad Bryssel.

EU-ledare enas om stärkt försvar

EU-ländernas ledare är eniga om att dra i gång ett ännu djupare försvarssamarbete. Viktigt för både EU och Sverige, konstaterar statsminister Stefan Löfven (S), som även hoppas på affärer för svensk försvarsindustri.

ANNONS
|

EU:s stats- och regeringschefer behövde inte lång stund för att klubba stödet till försvarssamarbetet Pesco och EU:s föreslagna nya försvarsfond. Enigheten var total runt toppmötesbordet i Bryssel.

- Det är ett historiskt steg som tillåter EU att gå mot en djupare integration på försvarsområdet, sade permanente rådsordföranden Donald Tusk på sin presskonferens sedan beslutet som väntat klubbats igenom.

ANNONS

EU-länderna får nu tre månader på sig att enas om en gemensam lista över kriterier och åtaganden, tillsammans med konkreta projekt för att få det här att börja fungera, sade Tusk.

Fylla luckor

Riktigt vad Pesco ska innebära är fortfarande oklart. Tanken är att kunna fylla igen luckor i ländernas och EU:s försvarsförmåga genom att samarbeta exempelvis om materiel, personal och insatser.

Den svenska regeringen har länge varit skeptisk till det utökade försvarssamarbetet, men har nu anslutit sig till anhängarna. Inte minst ser regeringen möjligheter för svensk försvarsindustri att ta del av de pengar som kommer att finnas i försvarsfonden. Försvarsminister Peter Hultqvist har tidigare varnat för risken att EU-pengar kommer att gå till stora länders försvarsindustri. Men Stefan Löfven känner sig trygg.

- Jag vet att industrin vill ha den här typen av samarbete, säger han.

- Det är viktigt att hålla sig framme. Det är ingenting som bara är för stora länder och de stora spelarna i industrin.

ANNONS

Stefan Löfven betonar också att Sverige själv kan bestämma vilka delar man vill delta i. Inte heller de 22 Natomedlemmarna runt bordet är intresserade av att Pesco ska bli ett överstatligt projekt, där det finns risk för överlappning.

May berättar

Ledarna diskuterade sedan utrikespolitik under middagen – och enades exempelvis i princip om att förlänga gällande sanktioner mot Ryssland.

Därefter gick Storbritanniens premiärminister Theresa May igenom sina förslag om vilka rättigheter som ska gälla efter brexit för de EU-medborgare som nu bor i landet.

"Ingen EU-medborgare som nu bor lagligt i Storbritannien kommer att tvingas ut när Storbritannien lämnar EU", meddelas i ett utskick från en högt uppsatt brittisk källa. Hela förslaget ska offentliggöras i nästa vecka.

Tanken är att EU-medborgare som varit minst fem år i landet ska ges möjlighet att få ett sorts permanent uppehållstillstånd. De som varit där kortare tid ges möjlighet att få samma tillstånd, när de väl nått upp till femårsgränsen.

På dagordningen under kvällen stod även ett klartecken för vilka regler som ska gälla kring flytten av de två EU-instanser – bankmyndigheten EBA och läkemedelsmyndigheten EMA – som måste lämna sina säten i London då brexit blir verklighet. En omröstning om var myndigheterna ska placeras väntas ske i november.

ANNONS
Bryssel, TT

Fakta: Toppmötet i Bryssel

Här är dagordningen för halvårets sista EU-toppmöte i Bryssel:

Torsdag eftermiddag: Sedvanligt tal från EU-parlamentets talman, därefter diskussion om försvars- och säkerhetsfrågor, inklusive kampen mot terror.

Torsdag kväll: Arbetsmiddag på temat externa relationer där Tysklands förbundskansler och Frankrikes president informerar om läget i östra Ukraina och EU:s permanente rådsordförande rapporterar om sina möten med presidenterna i USA och Turkiet. Middagen avslutas med information från Storbritanniens premiärminister om brexit-läget.

Torsdag kväll/natt: Ledarna för de 27 länder som blir kvar i EU har en egen sittning, utan Storbritannien, för att diskutera utträdesförhandlingarna och regler för hur EU-myndigheterna EBA och EMA ska flyttas från London.

Fredag förmiddag: Europeiska centralbankens chef går igenom det ekonomiska läget, varpå ledarna även diskuterar handel och avslutningsvis asyl- och migrationsfrågor.

Källa: EU-kommissionen

Fakta: EU och försvaret

I artikel 42:2 i EU:s Lissabonfördrag talas om att den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken ska leda fram till ett gemensamt försvar – men bara när ländernas stats- och regeringschefer bestämt det med enhällighet.

I artikel 42:6 ges samtidigt möjlighet för dem som vill gå längre redan dessförinnan: "De medlemsstater som uppfyller högre krav på militär kapacitet och som har gjort mer bindande åtaganden på området med tanke på de mest krävande uppdragen ska upprätta ett permanent strukturerat samarbete inom ramen för unionen". På engelska förkortas samarbetet Pesco.

EU-ländernas enades i höstas om hur man vill se försvarssamarbetet utökas. I 13 punkter talas om allt från att undersöka skapandet av ett Pesco till att inleda en årlig gemensam genomgång av hur mycket länderna lägger på sina försvarsbudgetar. En gemensam försvarsfond har dessutom lanserats där kommissionen hoppas kunna lägga upp till 15 miljarder svenska kronor om året för gemensam forskning, utveckling och produktion.

ANNONS