Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Roman Sulicki och Irena Czogała i Lipiny värmer sin bostad med kol eftersom det är billigare och värmer bättre, tycker de. Bild: Stefan Berg

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Kolet förmörkar himlen över FN:s klimatmöte

I veckan står polska Katowice värd för FN:s klimattoppmöte. Samtidigt riktas hård kritik mot landets kolberoende.
– Polen utan kol är inte längre Polen för mig, säger före detta gruvarbetaren Roman Sulicki.

Solen tittar fram och värmer för en stund de annars råkalla gatorna i Lipiny. Det är ett nedgånget bostadskvarter som hör till staden Świętochłowice i hjärtat av den polska kolindustrin i södra Polen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Tjock rök ryker ur husens skorstenar och smutsar ner tegelstensfasaderna. Lukten av kol är stark och får det att sticka i halsen.

Här bor 62-årige Roman Sulicki tillsammans med sin två år äldre partner Irena Czogała. Värmen från kolkaminen i köket slår emot oss när vi släpps in i deras lilla hem.

– Jag sitter alltid i fåtöljen närmast kaminen, det är varmast här, säger Irena Czogała och drar sin gråa morgonrock lite tätare om sig.

De likt många andra i området väljer kolet för att det är billigare och gör bostaden varmare än gas och el, resonerade de.

Kaminen ser inte bara till att hålla lägenheten varm. Ovanför hänger nytvättade vita spetsgardiner och en blå handduk, men också tre griskorvar. På kaminen står en stor kastrull fylld med vatten. Det tar minst en halvtimma för vattnet att koka upp så att de kan använda det till att tvätta kläder och sig själva.

Mellan varven måste de slänga in mer stenkol i kaminen. När kolförvaret är slut fyller de på från en liten låst skrubb på innergården. Sonen, som bor granne med fru och barn, har nyckeln.

– Jag är rädd att någon snor kolet om jag förvarar det i hallen, säger Roman Sulicki som beräknar att han och sonens familj tillsammans gör av med cirka fem ton kol om året.

Jobbat i gruvan

I 25 år arbetade han på Wieczorek-gruvan i Katowice. Varje vardag åkte han ner de 1000 meterna till kolkorridorerna för att där tjäna sitt levebröd. Chefen gav honom ett guldkors när han gick i pension.

– Det fanns ju gruvor som rasade samman och människor som dog så varje gång vi åkte ner i gruvan bad vi till Gud.

Än i dag har han kvar sin formella gruvuniform.

– När jag dör ska jag begravas i den. Vi var som en stor familj som arbetade där nere tillsammans. Över sju timmar, varje dag, berättar han med stolthet i rösten.

– Kolet är Polens rikedom, säger Roman Sulicki och pekar mot kolet som han förvarar i en skrubb på innergården.. Bild: Stefan Berg

De flesta männen här har ett förflutet inom gruvindustrin. Många förlorade sina jobb under 1990-talet när Polens övergång till en marknadsekonomi ledde till att många starkt subventionerade, olönsamma gruvor fick lägga ner. I dag är både arbetslöshet och alkoholism ett stort problem i området, berättar Roman Sulicki.

– Polen måste öppna sina gruvor igen. För Polen utan kol är inte längre Polen för mig. Landet kommer att glömmas bort.

Irena Czogała är inte lika nostalgisk. Hon tycker att det bästa som kan hända är att kolberoendet upphör.

– Vi kommer snart att dö, men jag tänker på att mina barn och barnbarn ska ha det bra. Allt blir bättre om vi inte hade såna problem med luftföroreningar, säger hon och läger snabbt till innan vi går:

– Jag är glad att ni kommer hit och skriver om det. För vår regering bryr sig inte ett skit om oss.

Dödar 40 000 varje år

Polens problem med luftföroreningar dödar ungefär 40 000 polacker varje år. Frågan har länge varit på EU:s agenda och unionen har flera gånger hotat med böter. En viktig orsak till den dåliga luften är att småhus i stil med Roman och Irena värms upp med kol som förbränns i enkla kaminer utan filter. De släpper ut stora mängder partiklar som orsakar andningsproblem och cancer.

Någon som också är bekymrad över den dåliga luften är Wacław Czerkawski, ledare för polska gruvarbetares fackförening.

– Jag är väldigt väldigt orolig över luftföreningar. Det är klart, att om vi jämför med för 40 år sedan är det betydligt bättre idag. Men vi måste göra förändringar för att minska luftföreningarna. Vi måste se till att luften blir bra för våra barn, säger han när han tar emot på sitt kontor i centrala Katowice.

Han är väl medveten om att fossila bränslen som kol är en bov i dramat. Men han understryker att reningstekniken i moderna kolkraftverk har blivit betydligt bättre.

Wacław Czerkawski ledare för Polska gruvarbetares fackförening oroas mycket över luftföroreningarna från kolet.. Bild: Stefan Berg

Det som förvärrar nedsmutsningen är att folk eldar på fel sätt. Förutom kolet kastar de in gummi från däck, gamla kläder och annat skräp för att hålla nere kostnaderna, menar Wacław Czerkawski. Dessutom väljer vissa det ryska kolet som är billigare. Eftersom det polska kolet oftast finns långt ned i underjorden och det blir svårare och svårare att komma åt blir det också allt dyrare att bryta det än i andra länder där kolet är mycket mer lättillgängligt.

Lösningar som redan är på gång och där Czerkawski anser att regeringen borde satsa ännu mer är att ge bidrag till fattiga för att de ska ha råd att köpa kvalitetskol och modernare kaminer med bättre reningsteknik.

Han vill också se bättre insatser för arbetslösa gruvarbetare. Han tittar snabbt ner i sina papper och konstaterar att antalet anställda har minskat rejält.

30 kolgruvor kvar

När kommunismen föll för nästan 30 år sedan i Polen arbetade runt 400 000 personer i 70 kolgruvor. I dag är siffrorna nere på drygt 80 000 gruvarbetare och cirka 30 gruvor.

I snitt har de en månadslön på ungefär 15 000 kronor, enligt fackledaren.

– Efter att en fabrik stängt igen får de anställda oftast betalad semester i några veckor och sen går de i pension. Men det finns inga andra planer för dem, säger Wacław Czerkawski som själv har arbetat 15 år på gruvan och som omöjligen kan se sitt hemland utan ”det svarta guldet”.

Katowice Polen Kol , inför stundande klimatförhandlingar . Bild Stefan Berg. Bild: Stefan Berg

Men hur tänker han kring fossila bränslens effekter på klimatet?

– Kolet kan ha skyndat på klimatförändringarna, men klimatet förändrades redan innan industrin kom igång. Klimatet har alltid ändrats, säger Wacław Czerkawski vars argument känns igen hos klimatskeptiker och som går på tvären mot vad världens främsta forskning visar.

Han ger inte mycket för vindkraft, däremot ställer han sig positivare till solenergi. Problemet är att Polen inte har speciellt mycket sol, säger han och tittar ut genom fönstret där den ljusgråa himlen smälter ihop med grannhusfasaden. På fönsterbrädan står en julbock som vittnar om att det är mindre än en månad till jul.

Wacław Czerkawski tittar på klockan och upptäcker att han måste rusa till ett möte inför FN:s klimatkonferens (COP24).

– Vi måste se till att kolet inte tas ifrån oss. Alla säger att det är dåligt, men vi måste försvara det.

En som kämpar för precis det motsatta är Paweł Szypulski, koordinator för klimat och energi på polska Greenpeace. Han ger inte mycket för regeringens miljöpolitik.

Ungefär 40 000 polacker dör varje år i luftföroreningar som till stor del beror på förbränningen av kol. . Bild: Stefan Berg

"Finns en stark kollobby"

Polen styrs av partiet Lag och rättvisa som driver en konservativ och nationalistisk politik. Nyligen presenterade energiminister Krzysztof Tchórzewski landets energiplan där 60 procent av elen i Polen ska komma från kol år 2030 och vindkraftverk vid kusten ska försvinna. Kol svarar idag för 80 procent av elförsörjningen.

– Det är inte vad vi borde förvänta oss av årets värd för FN:s klimatmöte när vi står inför en klimatkris, säger Paweł Szypulski.

Kolkraftverk i Katowice. 60 procent av elen i Polen ska komma från kol år 2030 och vindkraftverk vid kusten ska försvinna.. Bild: Stefan Berg

I veckan presenterades även sponsorerna till konferensen. En av dem är Jastrzębska Spółka Węglowa (JSW), ett av Polens ledande kolgruveföretag. Det är inget som förvånar Szypulski.

– Det finns en stark kollobby i Polen och det är nära band mellan kolindustrin och staten. De ljuger för folket när de säger att kolet kommer att vara en del av Polens framtid. De vågar inte inse att vi måste förändra landet.

Att förändringar är på gång är han övertygad om. Som miljöaktivist märker han av att medvetenheten har ökat. Han tar den lilla välmående staden Imielin med sina drygt 8000 invånare som exempel.

Bolaget KWK Piast-Ziemowit som hör till EU:s största kolföretag, Polska Grupa Górnicza (PGG), planerar att expandera sin gruvbrytning i området. Det har väckt starka känslor hos några som bor där och de har startat upproret ”Ratujmy Imielin” (Rädda Imielin).

– För två år sedan skulle jag aldrig kunna föreställa mig en grupp medborgare som motsätter sig kol. De är väldigt modiga att gå ut öppet om det. Jag ser det som ett starkt tecken på folks ändrade inställning till kol.

Fler poliser än vanligt

När vi träffar några bakom protesten har det redan hunnit bli becksvart. Klockan är strax efter fyra på eftermiddagen och Imielins gator är tomma. Litteraturläraren och tvåbarnsmamman Alicja Zdziechiewicz säger att hon oroar sig för att brytningen av kol kommer att förorena dricksvattnet och att de tvingas flytta härifrån.

– Här är väldigt fint att bo och det finns många grönområden. Och vi vill inte ha några gruvskalv som skakar om och skadar våra hus.

Alicja och Przemek Zdziechiewicz och Jan Ogórek är med i gruppen "Rädda Imielin". – Tyvärr tror jag att när konferensen är över så kommer Imielin att glömmas bort, säger Jan Ogórek.. Bild: Stefan Berg

Intill henne står ingenjören Jan Ogórek, också han har två barn, som berättar att de försöker påverka gruvbolaget och politikerna genom sociala medier och att skriva brev. Han hoppas att klimattoppmötet kan bidra till att deras kamp uppmärksammas.

– Men tyvärr tror jag att när konferensen är över så kommer Imielin att glömmas bort, säger han.

Bara två mil därifrån ligger Katowice som förbereder sig för att snart ta emot tiotusentals deltagare från 190 länder. Fler poliser än vanligt syns till i staden och flera vägar är avspärrade.

COP24 ses som det viktigaste klimatmötet sedan Parisavtalet slöts för tre år sedan. En som är förväntansfull är FN-volontären Chidubem Onah. Han poserar framför den rymdliknande konferensanläggningen och låter en kollega fota honom med mobilen.

– Jag personligen känner mig positiv till att vara här, men jag tvivlar samtidigt på Parisavtalets framsteg.

Chidubem Onah berättar att han tidigare arbetade inom oljeindustrin i hemlandet Nigeria, men att han nu ”bytt sida” och studerar förnybar energi på masternivå i tyska Oldenburg.

– Vi står inför en klimatkris och det är något som alla borde vara oroliga över. Visst, enskilda personer kan inte rädda världen, men alla borde göra så gott de kan inom sitt område, säger han.

Kolkraftverk Katowice Polen Kol , inför stundande klimatförhandlingar . Bild Stefan Berg. Bild: Stefan Berg

COP 24

FN:s klimattoppmöte COP hålls i år i den polska staden Katowice med officiell start på måndag och pågår i cirka två veckor. Det är främst under den andra veckan som världens miljö- och klimatministrar kommer att vara på plats.

COP, Conference of the parties, hölls första gången i Berlin år 1995 och är det årliga partsmötet till FN:s klimatkonvention.

Årets möte, COP24, ses som det viktigaste mötet sedan Parisavtalet slöts för tre år sedan. Ledarna ska nämligen försöka komma överens om ett regelverk för hur Parisavtalet ska förverkligas. Målet är att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

Katowice Polen Kol , inför stundande klimatförhandlingar . Bild Stefan Berg. Bild: Stefan Berg

Kolanvändning

En förutsättning för att snabbt och kraftigt minska utsläppen är att få bort kolet som energikälla. Ändå ökade världens kolanvändning 2017 efter att ha minskat under tre år. Den beräknas öka även under 2018.

Koleldning gör Kina till den nation som bidrar mest till den globala uppvärmningen och landet exporterar dessutom kolkraft till bland annat afrikanska länder. Kina och Indien fortsätter bygga kolkraftverk i stor skala även om man samtidigt kraftigt utökar förnybara energikällor.

I Europa spelar kolkraften en avgörande roll i länder som Tyskland och Polen. Polska regeringar har genom åren stretat emot i klimatförhandlingarna för att få behålla sin kolkraft – som sysselsätter cirka 100 000 personer och ses som en del av den polska identiteten. Av dessa arbetar drygt 80 000 i de polska gruvorna.

Både antalet gruvor och anställda har minskat rejält de senaste 30 åren.

I Katowice i den schlesiska gruvregionen – värd för årets klimattoppmöte – finns idag två kolgruvor jämfört med 14 under 1980-talet. I nedlagda gruvområden har konserthus, utställningar och sportevenemang poppat upp. Entreprenörer har också hittat nya användningsområden för det svarta guldet och säljer schampo och tvålar gjorda av kol.

GP i Katowice. Stefan Berg: foto. Hanna Rydén: text.. Bild: Stefan Berg

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.