Kaliforniendemokraten Nancy Pelosi spås allmänt bli representanthusets nya talman, men det finns motstånd mot henne.
Kaliforniendemokraten Nancy Pelosi spås allmänt bli representanthusets nya talman, men det finns motstånd mot henne.

Knivar slipas när kongressnybörjare skolas in

Skolstartsliknande stämning råder i Washington DC – där nyvalda kongressledamöter träffar blivande kollegor och lär sig hitta i Capitoliums korridorer. Men bakom kulisserna pågår ett intensivt spel om talmansposten, som många anser är vikt för Nancy Pelosi.

ANNONS
|

Kaliforniendemokraten Nancy Pelosi, som tidigare har varit talman och de senaste åtta åren minoritetsledare, gör ingen hemlighet av sin intensiva kampanj för att återfå talmansjobbet. Efter Demokraternas seger i förra veckans representanthusval i USA har hon dragit i gång en charmoffensiv gentemot de nyvalda ledamöterna.

Argumenten mot Pelosi är många men kanske främst att 78-åringen – som har lett sitt parti i kammaren sedan 2003 genom att bita sig fast vid ledarrollen – inte släpper fram nya anförare. Hittills har minst fyra nyvalda och åtta veterandemokrater i kammaren öppet motsatt sig hennes kandidatur.

ANNONS

- Jag röstar inte för henne. Inte under några omständigheter, säger den nyvalda New York-ledamoten Max Rose till Fox News.

Ingen utmanare

Pelosis anhängare framhåller å sin sida hur skicklig hon är på att förhandla, inte minst med Vita huset, samt säger att det är tack vare henne som sjukförsäkringsreformen Obamacare till slut antogs. Vidare har Pelosi lovat att hon under denna mandatperiod ska "bygga broar" till nästa generations ledare.

Dessutom finns ingen formell utmanare – ännu.

- Hittills finns det bara en kandidat och jag kommer utan tvekan att rösta på en demokrat, säger nyvalda Minnesotaledamoten Angie Craig till webbtidningen Politico.

Pelosi har nu två nervkittlande omröstningar framför sig; en i partigruppen den 28 november samt den avgörande när den 116:e kongressen öppnar den 3 januari.

Den tidigare partipiskan, Marylanddemokraten Steny Hoyer, har redan säkrat stöd för att klättra ett pinnhål och bli majoritetsledare medan striden om hans tidigare post står mellan Jim Clyburn från South Carolina och Diana DeGette från Colorado.

ANNONS

Kvinna i ledning

På den republikanska sidan råder mindre drama. Talmannen Paul Ryan ställde inte upp för omval utan flyttar hem till Wisconsin. Den nuvarande majoritetsledaren Kevin McCarthy från Kalifornien valdes i veckan till minoritetsledare och även partipiskan Steve Scalise från Louisiana fick fortsatt förtroende.

Partiets ambition att få in en kvinna i ledningen åtgärdades också, genom Wyomingledamoten Liz Cheney som är dotter till förre vicepresidenten Dick Cheney. Hon blir ordförande för House Republican Conference, den övergripande partiorganisationen i kammaren, enligt USA Today.

Samtidigt är kongressdueller i flera delstater inte färdigräknade eller så jämna att de måste räknas om. Det har dock inte hindrat kongressen från att bjuda in de nyvalda ledamöterna, i jämna fall båda de potentiella valsegrarna, till Washington DC för orienteringsdagar – något som i amerikanska medier liknas vid introduktionsdagar på ett universitet.

Lär sig hitta

Under dessa informeras om allt från personalregler och kontorsbudgetar till etik och hur man hittar i Capitoliums lokaler. Kontorsrum lottas ut. Och en särskild föreläsning om anställdas rättigheter och skyldigheter hålls i ljuset av anklagelser om sexuella övergrepp i maktens korridorer, skriver nyhetssajten Roll Call.

I överhuset senaten blir det inga förändringar i partistyret. Republikanerna behåller majoriteten i kammaren, under Kentuckysenatorn Mitch McConnells ledning. Och New York-demokraten Chuck Schumer har valts om som minoritetsledare, enligt bland andra nyhetskanalen CNBC.

ANNONS
TT

Bakgrund: USA:s 116:e kongress och dess ledare

USA:s 116:e kongress pågår mellan den 3 januari 2019 och den 3 januari 2021, under de två sista åren av president Donald Trumps innevarande mandatperiod.

Efter mellanårsvalet står det klart att Demokraterna kommer att styra i representanthuset medan Republikanerna behåller majoriteten i senaten.

Kongressen är den lagstiftande makten, dess båda kammare måste godkänna en presidents reformförslag innan de kan träda i kraft. Kongressen beslutar även om skatter och anslag samt godkänner ministrar, domare och andra höga tjänstemän. Den kan även avsätta federala tjänstemän, inklusive presidenten och domare, genom riksrätt.

Det parti som har majoriteten i representanthuset utser talmannen, som är nummer tre i "successionsordningen" till Vita huset efter vicepresidenten. Nummer två i rang kallas majoritetsledare, han eller hon sköter det dagliga arbetet i kammaren och försöker skapa konsensus bakom lagförslag. Nummer tre är majoritetsinpiskaren, som försöker få partikamrater att rösta "rätt".

På minoritetssidan och i senaten finns liknande ledarhierarkier, även om senaten inte har någon talman. Dess högste ordförande är i stället vicepresidenten, i nuläget Mike Pence. Om en omröstning i senaten slutat lika får vicepresidenten rösta och därmed avgöra frågan.

Källa: House.gov, kongressens informationssajt Conginst.org med flera

ANNONS