Omröstningen om Kavanaugh följde på flera veckors infekterad diskussion om den konservative ämbetsmannen, efter att han anklagats för att ha begått sexuella övergrepp i sin ungdom.
Senaten röstade till slut ja med 50 röster mot 48. Beslutet hyllas av president Trump, som skriver på Twitter att han ska skriva under alla papper under lördagen, varpå Kavanaugh kan sväras in på sin nya post.
När vicepresidenten Mike Pence skulle inleda omröstningen avbröts han av en kakafoni av högljudda demonstranter som tycktes ha tagit sig in i senatskammaren. Under voteringen fick Pence slå klubban i bordet flera gånger och be säkerhetsvakter stoppa tumultet.
Samlades utanför
Redan timmar innan omröstningen samlades runt 1000 demonstranter – mestadels kvinnor – utanför Capitolium där senaten har sitt säte, rapporterar Reuters och AFP. De skanderade "Skäms!" och "November är snart här!", en påminnelse om de kommande mellanårsvalen där en stor del av senatorerna söker nytt mandat. Ett antal personer som försökte ta sig förbi poliserna och säkerhetsvakterna stoppades och omhändertogs.
President Donald Trump uppnår en av sina största framgångar hittills när han fått välja en andra domare till USA:s högsta juridiska instans, med senatens goda minne.
I en kort kommentar före omröstningen sade Trump att Kavanaugh kommer att göra ett riktigt bra jobb.
Bestämde sig sent
Det var in i det sista oklart hur stort stödet för Brett Kavanaugh var i senaten. Först på fredagen meddelade de republikanska senatsledamöterna Jeff Flake och Susan Collins, samt demokraten Joe Manchin, att de skulle rösta ja till Kavanaugh vid lördagens slutgiltiga omröstning. Med det stod det i det närmaste klart att det skulle bli ett ja, om än med liten marginal. Om voteringen ändå hade slutat lika så hade vicepresidenten Mike Pence fått utslagsrösten.
USA:s federala polis FBI har den senaste veckan genomfört en snabbutredning av anklagelserna mot Kavanaugh, som bland annat gör gällande att han ska ha försökt våldföra sig på Christine Blasey Ford, i dag psykologiprofessor i Kalifornien, på en fest i början av 1980-talet. Utredningen har inte offentliggjorts, men Republikanerna i senaten anser att ingenting i den bevisar Kavanaughs skuld.
Trodde på vittnesmål
När vågmästarsenatorn Susan Collins förklarade sitt beslut att rösta ja sade hon att hon trodde på att den vittnande psykologiprofessorn Christine Blasey Ford blivit utsatt för ett övergrepp, men att hon ändå väger rättsprincipen att alla är oskyldiga tills motsatsen är bevisad högre.
Alaskasenatorn Lisa Murkowski var den enda republikanen som röstade nej. Hon sade att det var det svåraste beslut hon någonsin fattat och att hon tror på att Brett Kavanaugh är en god man, men vidhöll att hon inte trodde att han var rätt för den högsta domstolen i detta läge.
Fakta: Brett Kavanaugh och HD
President Donald Trumps kandidat till posten som näste HD-domare, 53-årige Brett Kavanaugh, beskrivs som en mycket konservativ ämbetsman. Han är traditionalist, det vill säga för en bokstavstrogen tolkning av USA:s grundlag från 1789.
Kavanaugh har bland annat arbetat i Vita huset under republikanen George W Bush samt för den särskilde åklagaren Ken Starr som utredde den demokratiske presidenten Bill Clinton för fastighetshärvan Whitewater och dennes affär med praktikanten Monica Lewinsky. Hans senaste post är som domare vid en appellationsdomstol i District of Columbia.
Kavanaugh är tänkt att ersätta Anthony Kennedy, som länge har varit den mittendomare som avgjort när domstolen stått och vägt i känsliga frågor. Kennedy ansågs i grunden vara konservativ, men röstade ofta liberalt i frågor som rörde medborgerliga fri- och rättigheter.
När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in, vilket har stor betydelse när frågor om exempelvis hbtq-rättigheter eller religionsfrihet ska avgöras.
Källa: Supremecourt.gov