Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    1/2

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Kan de gula västarna tvinga Macron att avgå?

    Kan de så kallade gula västarna tvinga president Emmanuel Macron att avgå? Eller ebbar protesterna snart ut?
    Här reder GP:s Europakorrespondent ut vad som pågår i Frankrike.

    Det blev återigen en våldsam lördag i Paris. Från området kring paradgatan Champs-Élysées och Triumfbågen syntes hur tusentals demonstranter kastade sten, vandaliserade byggnader och satte bilar i brand. Polisen svarade med tårgas och vattenkanoner.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    En gata nära Triumfbågen i Paris dagen efter de våldsamma demonstrationerna.. Bild: Kamil Zihnioglu

    Det rapporteras att minst 260 skadades, däribland många poliser, och över 400 personer greps. Bland de gripna är de flesta vanliga demonstranter, enligt inrikesminister Christophe Castaner. Men det finns också våldsamma grupper av höger- och vänsterextremister som har infiltrerat de gula västarnas manifestationer. De har valt att ta på sig de gula västarna för att demonstranternas krav på att Macron ska avgå passar som hand i handske in i deras budskap.

    Men bilden är mycket mer komplex än att det rör sig om våldsamma protester på huvudstadens mest kända boulevard. De flesta demonstrationer har passerat fredligt. Under lördagen ska över 130 000 människor ha samlats runt om i Frankrike, däribland i Seine Maritime, Vaucluse, Finistère och Lille.

    Det är heller inte enbart en protest mot höjda priser på bensin och diesel. Men det var höjningarna som fick bägaren att rinna över.

    LÄS MER: Oscar, 23, är mitt i de våldsamma demonstrationerna

    LÄS MER: Över 200 gripna i protester i Paris

    I dag har det vuxit till en allmän proteströrelse som blottar ett utbrett missnöje mot Macrons politik som kritiker anser skapar ekonomiska orättvisor i landet. Presidentens popularitetssiffror är nere kring rekordlåga 25 procent.

    Sju av tio fransmän uppger i en ny undersökning, som publicerats i flera franska medier, att de stödjer de gula västarnas protester – trots de våldsamma inslagen. Och 90 procent av dem som deltog i enkäten anser att den franska regeringen inte har skött situationen som önskat.

    Djupt rotad misstänksamhet

    Jag kunde se hur missnöjesfröna växte till sig redan under den franska valrörelsen våren 2017. När det blev klart att den andra valomgången skulle stå mellan Emmanuel Macron och Marine Le Pen var det många fransmän med hjärtat åt vänster som ställdes i en knepig situation. De ville absolut inte rösta på Le Pen och hennes högerpopulistiska parti. Men de ville heller inte ta i Macrons liberala rörelse med tång.

    Jag minns särskilt den 74-årige Georges Sada i bohemkvarten Belleville i Paris. Han beskrev sig själv som anti-kapitalist och kallade både Macron och Le Pen för två kapitalister och bojkottade därför den andra valomgången – trots att det riskerade att hjälpa Le Pen till makten. Då förstod jag hur djupt rotad misstänksamheten mot Macron och hans förflutna inom bankväsendet var.

    Och den har inte minskat efter att det stod klart att Macron vann i presidentvalet. Visst har han hyllats – särskilt internationellt – över sin politiska kometkarriär men protesterna har ökat i takt med att regeringen har påbörjat de omdiskuterade reformerna inom arbetsmarknad, utbildning och migration.

    Bland annat har anställda på SNCF strejkat i protest mot regeringens planer på att omstrukturera och konkurrensutsätta den skuldtyngda franska järnvägen.

    Och i september arrangerades klimatmarscher runt om i landet efter att miljöminister Nicolas Hulot avgick på grund av att han anser att den franska regeringen inte gör tillräckligt stora framsteg på klimatområdet. Bland protesterna i huvudstaden skanderades det anti-Macron-slogans gång på gång.

    Vi ska heller inte glömma pensionärerna som är upprörda över Macrons förändringar av det spretiga pensionärssystemet.

    Också studenter har höjt sina röster mot presidentens utbildningspolitik. Nu väljer de att haka på de gula västarna och under måndagen rapporterades det om över hundra ockuperade skolbyggnader runt om i landet.

    Macron-missnöjet har vuxit

    Kort sagt finns det ett Macron-missnöje sedan länge inom flera delar av det franska samhället. Men motståndet har aldrig blivit tillräckligt omfattande för att Macron och hans stab skulle behöva ta det på allvar.

    Tills nu.

    Frankrike har en lång tradition av våldsamma sammandrabbningar mellan polis och invånare. Men den senaste tidens våldsupptrappning har fått presidenten att kalla till krismöte.

    Frankrikes premiärminister Édouard Philippe fick ställa in sin resa till FN:s klimattoppmöte i polska Katowice för att istället träffa både politiker och representanter för proteströrelsen de gula västarna som är långt ifrån en organiserad enhet och där mycket sköts via sociala medier.

    Frankrikes president Emmanuel Macron, i mitten, och inrikesministern Christophe Castaner, till höger, på väg att möta polis och brandmän på söndagen efter demonstrationerna. . Bild: Thibault Camus

    Emmanuel Macron är inte känd för att ändra riktning på grund av yttre påtryckningar. Han beskrivs ha en vilja av stål och med väldigt höga tankar om sig själv. Som han själv har sagt är ambitionen att utöva makten som guden Jupiter.

    Men nu har bägaren runnit över för många fransmän, och Macron får nog fundera över om han kan fortsätta driva Frankrike som en enmansshow. Det är hög tid att verkligen försöka förstå vad den växande missnöjesrörelsen handlar om – innan det är försent.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.