Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

180619-turkvalkurd-698521_se.gp_1.jpg
Anhängare till det prokurdiska HDP under ett valmöte i Istanbul i maj då den fängslade Selahattin Demirtas presenterades som partiets presidentkandidat.

Kamp om kurdiska röster i Turkiets ödesval

Det kombinerade president- och parlamentsvalet i Turkiet ser ut att bli en riktig nagelbitare. Varje röst är viktig – och särskilt slåss politikerna om de kurdiska väljarnas gunst.

Han riskerar 142 års fängelse för terrorkopplingar. Men det hindrar inte Selahattin Demirtas, tidigare partiledare och numera presidentkandidat för det prokurdiska Folkens demokratiska parti (HDP), att kampanja inför söndagens val från sin cell i Edirne i nordvästra Turkiet.

- Hela landet, alla våra invånare, har fallit offer för orättvisor. Turkiet har i sin helhet tyvärr förvandlats till ett fängelse, hävdar Demirtas i en kampanjvideo som har publicerats på Twitter.

Breda tillslag

Sedan kuppförsöket 2016 har omkring 160 000 människor gripits och nästan lika många har fått sparken från sina jobb, enligt uppgifter från FN i mars. President Recep Tayyip Erdogan har kritiserats för att utnyttja det rådande undantagstillståndet för att genomföra de breda tillslagen, men han försvarar sig med att det är nödvändigt för att garantera landets säkerhet.

HDP har blivit en av måltavlorna. Regeringen hävdar att det prokurdiska partiet har kopplingar till det terrorstämplade Kurdistans arbetarparti (PKK), som sedan 1980-talet kämpar för självständighet i sydöstra Turkiet – anklagelser som förnekas av HDP. Det här är också anledningen till att Demirtas suttit fängslad i 20 månader.

Men kurderna, som utgör omkring en femtedel av Turkiets 80 miljoner invånare, är också en viktig politisk spelare sedan valet i juni 2015 då HDP klarade sig över parlamentets tioprocentsspärr. Det styrande Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) förlorade sin majoritet, men återtog den i ett nyval senare samma år.

Andra valomgång

Inför söndagens val är det inte bara HDP som försöker vinna de kurdiska rösterna. Såväl Erdogan som hans främsta utmanare, Muharrem Ince från Republikanska folkpartiet (CHP), har rest till staden Diyarbakir för att vinna sympatier. Opinionsmätningar tyder på en andra valomgång mellan dessa två.

- Om tillräckligt många kurder röstar på Ince skulle han kunna vinna en andra omgång genom att oppositionen samlas kring den kandidat som inte är Erdogan. Teoretiskt sett är det tänkbart, även om det inte är sannolikt, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

De kurdiska rösterna väger tungt också i valet till parlamentet. För att AKP ska kunna säkra en majoritet hänger mycket på huruvida HDP lyckas ta sig över tioprocentspärren eller inte. Och i förra veckan läckte en video ut på nätet i vilken Erdogan under ett möte med AKP-företrädare i oprecisa ordalag förespråkar åtgärder mot kurder för att säkra röster för det egna partiet. Spänningarna kulminerade i dödliga sammandrabbningar när en AKP-representant besökte staden Suruc som har en kurdisk majoritet.

- Valet kommer att bli otäckt. Erdogan kommer att göra allt han kan för att vinna. Och det inkluderar åtgärder som syftar till att hindra kurderna från att ta sig till vallokalerna, säger Jenny White, professor vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

"Ödesval"

Men Latife Fegan, som var valobservatör för HDP:s räkning när turkiska medborgare i Sverige röstade på Kistamässan den gångna helgen, är positiv trots de svårigheter som partiet har ställts inför.

- Vi har en nyckelroll i valet. Det är förstås en begränsning att Demirtas sitter fängslad, men valarbetet går bra ändå. Det är många som är engagerade eftersom det är ett ödesval, säger hon.

Fakta: Hård press

TT

Folkens demokratiska parti (HDP) bildades 2012, och är sedan 2015 representerat i Turkiets parlament. I valet i juni 2015 skrällde partiet, som är prokurdiskt och profilerar sig som ett vänsterparti för landets minoriteter, och fick 13 procent av rösterna. Det innebar att styrande AKP förlorade sin majoritet i parlamentet.

Försöken att bilda en koalitionsregering misslyckades dock och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan utlyste nyval. Det hölls i november 2015 och då sjönk stödet för HDP till 10,7 procent, alltså strax ovanför de 10 procent som krävs för att komma in i parlamentet. AKP fick egen majoritet.

Erdogan har utmålat HDP som det terrorstämplade PKK:s politiska gren och därmed som ett hot mot Turkiet. HDP har dock förnekat direkta kopplingar till PKK.

HDP har sedan kuppförsöket 2016 stått under hård press från myndigheterna. Anhängare har gripits efter kuppförsöket och sitter fängslade tillsammans med flera borgmästare, parlamentsledamöter och den tidigare partiledningen, däribland presidentkandidaten Selahattin Demirtas.

Fakta: Valet i Turkiet

TT

Söndag den 24 juni hålls tidigarelagda president- och parlamentsval i Turkiet. Om ingen presidentkandidat får över 50 procent av rösterna så går de två med flest röster vidare till en andra omgång. Opinionsmätningar tyder på att president Recep Tayyip Erdogan kommer att bli omvald, men troligtvis först efter en andra valomgång i juli.

Vanligtvis brukar Erdogan kunna använda ekonomin som politiskt slagträ för att vinna röster. Men inflationen har stigit kraftigt och liran har förlorat omkring 20 procent i värde mot USA-dollarn i år.

I april förra året fick Erdogan genom en folkomröstning igenom en grundlagsändring som kraftigt ökar presidentens makt. Dessa ändringar kommer att träda i kraft efter valet.

I parlamentsvalet har både regeringen och oppositionen bildat koalitioner som man hoppas ska leda till en majoritet.

Mest läst