- Det kan inte vara en automatisk process, för i så fall skulle jag fortfarande vara premiärminister i Luxemburg, säger Jean-Claude Juncker vid ett sällsynt framträdande på EU-kommissionens dagliga pressbriefing.
Han syftar på valet i hemlandet 2013 då hans kristdemokratiska parti som vanligt blev landets största, men ändå hamnade i opposition sedan övriga partier nått tillräcklig majoritet för att bilda en koalition.
Samma principer bör även gälla på EU-nivå, anser nu Juncker och hela EU-kommissionen.
Vet vem man röstar på?
Därmed skulle det inte vara givet att toppkandidaten från den partigrupp som får flest röster i EU-valet 2019 blir nästa kommissionsordförande. I stället ges en möjlighet till EU-ländernas stats- och regeringschefer att föra fram någon av de övriga toppkandidaterna, om han eller hon kan samla en majoritet bakom sig.
Att utse en kommissionsordförande som inte varit toppkandidat gillas dock inte av Juncker.
- Nej, det tror jag inte är en bra idé. Det är viktigt när folk går för att rösta att de vet vem som är huvudkandidaten att leda dem, säger Juncker.
Toppmöte väntar
Diskussionen om toppkandidater är infekterad. Många EU-länder är skeptiska till systemet och vill att deras stats- och regeringschefer ska ha full frihet att internt enas om lämplig kommissionsordförande. Tunga röster i EU-parlamentet har samtidigt rakt ut varnat för att en sådan kandidat aldrig kommer att godkännas.
Frågan ska närmast diskuteras av stats- och regeringscheferna vid ett informellt toppmöte i Bryssel nästa vecka. Då ska även frågan upp om det går att tillsätta några mandat i EU-parlamentet via transnationella listor, med kandidater från olika medlemsländer.
"Nonsens"
För sådana listor är dock tiden ännu inte mogen, anser Jean-Claude Juncker. Och heller inte för att slå ihop rollerna som kommissionsordförande och permanent rådsordförande – även om han gärna gör det på längre sikt.
- Min dröm är att vi inom en överskådlig framtid har ett tvåkammarsystem i EU med ministerrådet (medlemsländerna) och EU-parlamentet och där kommissionsordföranden väljs i direkta val, säger Juncker.
Fast att det skulle innebära att han vill bygga någon form av "superstat" i EU avfärdar han med en rejäl fnysning.
- Fullständigt nonsens! Jag är fullständigt emot en europeisk superstat. Vi är inte USA. Vi är EU och kan inte byggas mot medlemsstaternas vilja, säger Juncker i Bryssel.
Fakta: Jean-Claude Juncker
Jean-Claude Juncker, född 1954, utsågs sommaren 2014 till ordförande för EU-kommissionen, sedan hans partigrupp – kristdemokratiskt konservativa EPP – fått flest mandat i EU-valet i slutet av maj samma år.
Han var premiärminister i Luxemburg från 1995 till 2013 och har parallellt även suttit som landets finansminister 1989–2009 och ordförande för eurogruppen 2005–2013. Han är utbildad jurist, men har i princip hela sitt vuxenliv arbetat politiskt efter att tidigt ha engagerat sig i kristdemokratiska CSV.
Juncker är gift, men barnlös. Under de senaste åren har han haft problem med njursten. Genom åren har han flera gånger även utpekats för att ha alkoholproblem – något som han dock ihärdigt har förnekat.
Fakta: EU-kommissionens ordförande
Vem som ska bli EU-kommissionens ordförande föreslås av medlemsländernas stats- och regeringschefer med kvalificerad majoritet, "med hänsyn" till resultatet i senaste EU-val. Han eller hon väljs sedan formellt av EU-parlamentet. Om stats- och regeringschefernas kandidat inte får majoritet i parlamentet måste ett nytt förslag läggas fram.
Inför EU-valet 2014 lanserades ett system där de största partigrupperna i EU-parlamentet förde fram varsin toppkandidat, tilltänkt som kommissionsordförande vid en eventuell valseger. Trots att systemet avfärdades av många EU-länder blev det till sist så att den största partigruppens toppkandidat – kristdemokratiske luxemburgaren Jean-Claude Juncker – utsågs till ordförande.
