EU-ledarna antog på toppmötet ett uttalande om hur Storbritanniens utträde ur EU ska hanteras. Där står att "tillgång till EU:s inre marknad kräver acceptans av alla fyra friheterna". Det innebär att inte bara varor, tjänster och kapital ska ha fri rörlighet, utan även EU-medborgare.
Storbritannien vill gärna ha tillgång till EU:s inre marknad, även som icke EU-medlem, men vill begränsa möjligheten för EU-medborgare att jobba, bo och studera i landet.
Men EU:s ordförande Donald Tusk säger att budskapet från toppmötet är "kristallklart".
- Det blir ingen inre marknad "à la carte", säger han.
Frankrikes president François Hollande lägger till att britterna även måste bidra till EU:s budget, om de vill ha full tillgång till den inre marknaden med runt 500 miljoner konsumenter.
Invandringsoro
Den avgående brittiske premiärministern David Cameron fick inte vara med när de övriga 27 EU-ledarna diskuterade hur man ska hantera det brittiska utträdet. Kvällen innan fick han dock förklara varför britterna röstat för att lämna EU. Cameron pekade ut oro för massinvandring av EU-medborgare och oro för välfärden som den avgörande orsaken. Han uppmanade EU att fundera över den fria rörligheten.
Det kan dröja länge innan utträdesförhandlingarna påbörjas. Först ska en efterträdare till Cameron utses. Förhandlingarna väntas pågå i minst två år och bli tuffa. En möjlig efterträdare till Cameron, Stephen Crabb, uppger att en av hans topprioriteringar blir att "ta tillbaka kontrollen" över invandringspolitiken.
Inga garantier
Storbritannien riskerar att bli helt utan handels- eller samarbetsavtal om man formellt begär utträde och sedan inte kan komma överens med EU.
För att förhindra att Storbritannien försöker försäkra sig om "en mjuklandning" genom informella samtal med olika EU-länder, så har EU-ledarna bestämt att inte tillåta några sådana samtal förrän britterna tryckt på utträdesknappen, det vill säga åberopat artikel 50 i EU-fördraget.
Men hemma i London sade Cameron att han inte tror att sådana diskussioner är helt uteslutna.
Inget nytt fördrag
EU-ledarna är också eniga om att inleda en reflektionsperiod för att fundera hur man ska kunna minska medborgarnas misstro mot EU. Enligt Tysklands förbundskansler Angela Merkel var det ingen på toppmötet som vill ändra i EU:s fördrag. Även om vissa vill minska EU-kommissionens makt eller mildra kraven på budgetdisciplin.
- Det handlar inte om mer eller mindre Europa. Det handlar om att få resultat, säger Merkel.
Statsminister Stefan Löfven är på samma linje och anser att EU måste ge EU:s medborgare ökad social trygghet. Enligt honom är britternas folkomröstning en väckarklocka.
- Det går inte att trycka på snooze, utan faktiskt se till att agera, säger han.
Fakta: Vad är EU-ledarna överens om?
Fram till att Storbritannien lämnar EU är det EU:s lagar som gäller, både vad gäller skyldigheter och rättigheter.
Den brittiska regeringen måste aktivera artikel 50, så att utträdesprocessen startar. Det bör ske så snart som möjligt.
Inga förhandlingar får ske med Storbritannien, innan anmälan om utträde lämnats in.
EU vill ha nära framtida band med Storbritannien. Men tillgång till EU:s inre marknad kräver full acceptans av alla fyra friheterna – för varor, tjänster, kapital och personer.
EU inleder nu en ”politisk reflektion” om hur det framtida EU, utan Storbritannien, ska fungera. Hur ska EU bli mer angeläget för medborgarna är en av frågorna som ledarna ska fundera på.
I september möts de för extra toppmöte i Bratislava, då står både det brittiska utträdet och det framtida EU på agendan.