– Jag är så glad, jag har knappt kunnat vänta på att få veta hur det ska gå, säger Khai, en av alla dem som strömmade till den igenkorkade gatan framför NLD:s högkvarter en bit utanför stadskärnan i Rangoon, Burmas största stad.
– Det är dags för förändring, vi behöver verklig demokrati, säger hon.
27-åriga Khai jobbar med utländska investeringar på Rangoons lokala administration och tjänar omkring 150 dollar i månaden. För egen del hoppas hon på höjd levnadsstandard i framtiden, men det var för Burmas skull hon röstade på NLD, säger hon.
– Vi måste få vårt land att fungera på alla nivåer. Jag vill leva i ett land där lagar följs av alla, även av regeringen, säger hon.
Och hon tror att Aung San Suu Kyi, demokratiikonen och NLD:s ledargestalt, är rätt person att få ordning på landet.
– Hon är smart och vet hur man pratar med det internationella samfundet, inte alls som de outbildade militärerna som förstört vårt land i så många år.
Från folkmassan längre bort på gatan hörs ett öronbedövande jubel.
Ännu en valkrets har vunnits av NLD. Musiken fortsätter pumpa ur högtalarna.
De officiella resultaten började offentliggöras sent på måndagseftermiddagen lokal tid, men det kommer dröja innan hela bilden är klar. Vid 23-tiden hade omkring en tiondel av platserna i parlamentet tillkännagivits, och av dem hade NLD kammat hem över 90 procent.
Enligt inofficiella beräkningar som partiet själva gjort ser NLD ut att få omkring 70 procent av de valbara platserna i parlamentet, vilket skulle ge dem möjlighet att bilda regering på egen hand.
Eftersom en fjärdedel av parlamentet utses av militären behöver NLD rent matematiskt 67 procent av rösterna för att nå upp till egen majoritet.
Regeringspartiet USDP, som står militären nära, erkände sig besegrade redan innan resultaten började tillkännages.
– Vi förlorade, sa partiets ordförande Htay Oo till nyhetsbyrån Reuters.
Söndagens val har beskrivits som det mest fria och rättvisa i Burma på 25 år, men en del oegentligheter med felaktiga röstlängder och misstänkt mixtrande med förtidsröster har rapporterats.
Ett exempel är staden Lashio i norra Burma, där den tv-sända rösträkningen i söndags kväll gav en överväldigande seger till NLD, men efter att förtidsröster kommit in under natten ändrades resultatet till regeringspartiets fördel.
Valkommissionen beslutade dock i går att alla förtidsröster som kommit in efter att vallokalerna stängdes ska ogiltigförklaras.
EU:s observatörsstyrka på plats ska lämna en preliminär rapport om valet i dag, tisdag.
En av frågorna inför valet har varit hur den mäktiga militären, som styrde landet med järnhand mellan 1962 och 2011, reagerar vid en alltför stor NLD-seger.
Efter jordskredssegern 1990 förklarade militären att det valet inte alls var ett parlamentsval, utan till för att tillsätta en kommission för att skriva en ny grundlag. Oppositionen fängslades, militären fortsatte styra.
Att det skulle hända igen är inget som oroar den 36-åriga programmeraren Soe Moe Hein, som också kommit till NLD-högkvarteret.
– Militären måste fatta att de måste acceptera valutgången, för det är så det funkar i en demokrati, säger han.
Läs också: Högt pris för lång frihetskamp
Militären har styrt Burma sedan 1962. 2011 infördes formellt en civil regering, men de tidigare toppofficerarna har fortsatt stor makt. Valet i söndags, det första fria på 25 år, har hyllats som ett potentiellt genombrott för demokratin. Kring 30 miljoner av landets 52 miljoner invånare hade rätt att rösta.
Nuvarande presidenten Thein Sein har tidigare varit general och premiärminister under juntans styre.
Fredspristagaren Aung Sang Suu Kyi, född 1945, hyllas som demokratihjälte och personifierar den politiska oppositionen. Hon satt under många år i husarrest, men kampanjar nu för det mycket populära partiet NLD, som vann en jordskredsseger i valet 1990. Det valets resultat blev dock aldrig verklighet eftersom militärjuntan vägrade att lämna ifrån sig makten.
Författningen förbjuder personer med utländska barn eller makar att bli president - en formulering som militären anklagas för att ha skräddarsytt för att hålla Suu borta från ämbetet. Hennes avlidne make, som hon har barn med, var engelsman.
Aung Sang Suu Kyi, född 1945, personifierar den politiska oppositionen i militärstyrda Burma. Hon satt i husarrest 1989-1995 och 2000-2010. Hon är dotter till nationalhjälten Aung San, som mördades när hon var två år gammal.
I valet 1990, då det första på 30 år, vann hennes parti NLD en jordskredsseger. Men militärjuntan vägrade lämna ifrån sig makten och oppositionen förföljdes.
2010 hölls åter val, som dock bojkottades av NLD. Året därefter började militären släppa ifrån sig en del av makten och i fyllnadsvallen 2012 valdes Suu Kyi in i parlamentet.
Efter valet den 8 november ska det nya parlamentet utse ny president. Suu Kyi kan inte bli vald, eftersom det enligt författningen är förbjudet för personer med utländska barn eller makar att inneha ämbetet. Hennes barn har utländska medborgarskap.
Suu Kyi fick Nobels fredspris 1991.
