Vid tunnelbanestationen Maelbeek i centrala Bryssel ligger fortfarande högvis med blommor och kransar vid de igenbommade nedgångarna.
Här dog ett 20-tal människor när de islamistiska självmordsbombarna slog till i morgonrusningen den 22 mars.
"Varför?" – på tre språk – lyder ett av budskapen som lämnats av anhöriga och andra sörjande.
Maelbeek är fortfarande nedstängd efter dåden och kommer att förbli så under en lång tid. Men även på övriga tunnelbanestationer syns effekterna av den skärpta säkerheten i form av minskat antal öppna nedgångar och fler vakter.
Samtidigt väcker åtgärderna nästan mer irritation än lugn. Få skyltar förklarar vad som gäller, stängda dörrar skapar långa köer och ingenstans tycks exempelvis några väskor kontrolleras.
Samma irritation är tydlig kring flygplatsen Zaventem dit resenärer fått det betydligt svårare att ta sig och bilköerna ringlat sig ända ut till motorvägen. När dessutom flygplatsen drabbades av en flygledarkonflikt i veckan förvandlades irritationen till ren ilska.
"Det här landet behöver inte längre terrorister för att spränga sig i bitar. Det håller på att göra det helt på egen hand", rasade tidningen Le Soirs chefredaktör Béatrice Delvaux.
Fler strejker är dessutom att vänta. Nästa vecka väntas först socialistfacket FGTB och sedan katolska CSC manifestera mot regeringen, vars åtstramningspolitik kritiserats ända sedan den tillträdde hösten 2014.
Hot finns dessutom om en generalstrejk den 26 april.
Fakta: Belgien och terrorn
Den 22 mars sprängde sig tre islamistiska självmordsbombare i Bryssel: två på flygplatsen Zaventem och en på tunnelbanestationen Maelbeek. Över 30 personer dödades och mer än 200 skadades. Efteråt har sex personer gripits och anklagats för delaktighet i dåden, däribland svenske Osama Krayem, som sågs tillsammans med tunnelbanebombaren strax innan explosionerna.
Skarp kritik har riktats mot dåligt samarbete inom den belgiska polisen och samhällsapparaten, inte minst beroende på de starka slitningar som råder mellan de nederländsktalande flamländarna i norr och de fransktalande vallonerna i söder.
Regeringen består sedan 2014 av en koalition mellan tre flamländska partier – separatistiska NVA, kristdemokratiska CDV och liberala VLD – samt ett vallonskt, liberala MR. Regeringen, ledd av 39-årige Charles Michel, kallas stundtals "den svenska" – på grund av NVA:s gula partifärg i kombination med liberalernas ljusblå och kristdemokraternas kors.
