Totalt uppges minst 26 personer ha dödats när robotar avfyrades mot två militäranläggningar i Syrien, i Aleppo- respektive Hamaprovinsen, på söndagskvällen. Uppgifterna kommer från oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR) som bevakar kriget från Storbritannien.
- Givet målets natur är det troligt att det var en israelisk attack, säger SOHR-chefen Rami Abdel Rahman till AFP.
Även syriska statsmedier har rapporterat om attackerna och beskrivit dem som en "ny aggression" från landets fiender.
"Dödligast hittills"
- Det är signifikant om det stämmer. Då är det den mest dödliga attacken hittills i Syrien som kan tillskrivas Israel, säger Anders Persson, statsvetare och Mellanösternkännare vid Lunds universitet.
Me de två troliga huvudparterna förnekar inblandning. Israels underrättelseminister Yisrael Katz säger att han "inte känner till" attacken och Iran dementerar via statsmedier alla uppgifter om en attack och att någon iranier skulle ha dödats.
Bakom kulisserna ser Anders Persson ett strategiskt spel med stora insatser:
- Det kalla krig som pågår mellan Iran och Israel blir allt hetare. Inbördeskriget i Syrien har varit långt och farligt och är inte slut än, men det känns som att det går mot en efterkrigsfas som om möjligt kan bli ännu farligare, där alla regionala stormakter försöker positionera sig i det framtida Syrien.
Har utlovat hämnd
Iran har gradvis utökat sin närvaro i Syrien och har militär personal vid flera baser, till stöd för den syriska Assadregimen och andra Iransponsrade miliser i området. Israel har återkommande sagt att de kommer att stoppa alla försök av Iran att etablera sig militärt i landet.
Spänningen länderna emellan tilltog ordentligt när en annan militärbas i Syrien attackerades i början av april. Då dödades 14 personer, varav hälften iranier, och Iran utlovade hämnd. Den tycks så här långt ha låtit vänta på sig.
New York Times rapporterar att stora vapenförråd – med runt 200 robotar som kan avfyras mot landmål – förstördes i söndagskvällens angrepp.
- Logiken i att inte ta på sig ansvaret för en attack är att man ger den andra sidan en möjlighet att rädda sitt ansikte. Det blir ett psykologiskt spel där man ger dem en chans att inte känna sig tvingade att hämnas, säger Anders Persson.
Rysk ledande roll
Varken USA eller EU har motiv att ge sig på Iran när frågan om kärnteknikavtalet är uppe på bordet igen, enligt Persson. Frågan är vilken fot Ryssland ställer sig på.
- De spelar rollen av att vara både vän och allierad samt antagonist och direkt fiende till Israel i Syrien. Det är ett extremt spännande rollspel som pågår och det är ingen fråga om att Ryssland är den ledande stormakten.
Fakta: Israel och Syrien
Israel och Syrien har legat i konflikt mer eller mindre sedan 1948, i samband med att staten Israel grundades. Syrien är ett av flera arabiska grannländer som aldrig har erkänt statsbildningen och det finns inga diplomatiska förbindelser länderna emellan.
1967 utkämpades sexdagarskriget där Israel besegrade en egyptisk-syrisk-jordansk koalition och ockuperade bland annat Golanhöjderna vid den syriska gränsen. 1973 ledde Syrien och Egypten en arabisk koalition mot Israel i det så kallade Jom Kippurkriget där de försökte återta kontrollen över Golanhöjderna, men de misslyckades. 1981 annekterade Israel Golanhöjderna – vilket Syrien inte har godtagit. Det har inte heller erkänts av FN.
Genom åren har länderna också drabbat samman i krigen i Libanon. Det senaste decenniet har Syrien lierat sig allt mer med Iran och sedan Syrienkrigets utbrott 2011 har spänningen trappats upp, framför allt i Golanhöjderna.
Fakta: Nationalencyklopedin
