Ghouta, tidigare ett jordbruksområde och utflyktsmål för storstadsbor, sträcker sig från Damaskus östra förorter och ut på landsbygden. När kriget i Syrien började hamnade området snabbt under rebellernas kontroll och belägrades 2013 av de regimtrogna styrkorna.
Sedan dess har de 400 000 människor som bor i östra Ghouta levt med brist på mat och mediciner, återkommande flygbombningar och uppgörelser mellan konkurrerande rebellgrupper. När regimstyrkorna trappade upp sina insatser i området den senaste månaden blev situationen akut för invånarna, varav 200 000 uppges vara barn.
– Vi känner hur fängelset krymper. Vi var först belägrade i ett enormt fängelse man kallar för östra Ghouta, nu är vi fast i skyddsrum som mer liknar gravkammare, säger Neemat Mohsen från Ghouta till AP.
Under måndagen nåddes enklaven av första hjälpkonvojen på flera månader. Men redan nästa dag fick insatsen avbrytas på grund av striderna, meddelade Röda Korset.
– En hjälpkonvoj är långt ifrån tillräckligt. Mer måste göras. Hundratusentals människor är fortfarande i akut behov av hjälp. Sverige kommer att fortsätta att göra allt för full implementering av vapenvilan och obehindrat tillträde för humanitär hjälp, säger Margot Wallström till GP.
Samtidigt uppgav Syriska människorättsobservatoriet (SOHR), som bevakar kriget från Storbritannien, att minst 68 civila har dödats i olika anfall.
Detta trots en resolution om vapenvila på 30 dagar som antagits i FN:s säkerhetsråd för mindre än en vecka sedan.
Vapenvilan brakar samman
Ryssland hade från början en egen tolkning av resolutionen. Istället för totalt eldupphör hade Kreml enats med den syriska regimen om en daglig humanitär paus på fem timmar i östra Ghouta. Man menade att det skulle räcka för att nå ut med mat och förnödenheter till civila fast i enklaven.
– FN är inte starkare än summan av sina medlemmar och om Ryssland vill göra på detta sättet finns det inte så mycket mer att göra, förutom att fortsätta försöka lindra civilbefolkningens lidande, säger Jan Hallenberg, forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet.
Internationellt stämplade terrororganisationer som IS, Al-Qaida och Haya'at Tahrir al-Sham, mer känd som Nusrafronten, utgör ett undantag från vapenvilan. Då Nusrafronten har viss närvaro i östra Ghouta har Assadregimen kunnat motivera fortsatta anfall med att man bedriver ett krig mot terrorismen.
Ghouta tros falla
Flera rivaliserande grupper kontrollerar östra Ghouta. De största anses vara Jaysh al-Islam, med en tydlig islamistisk prägel liknande den i Saudiarabien, och Faylaq al-Rahman som säger sig vara mer nationalistiska. Regeringsstyrkorna erövrar allt mer territorium i området – enligt Syriska människorättsobservatoriet kontrollerar de nu 40 procent av östra Ghouta.
Syrienkännaren Aron Lund, som har skrivit flera böcker om landet, menar att Ghouta förr eller senare kommer att falla. Enligt honom bör man nu fokusera på hur man ska agera när detta sker.
"Att rebellerna utanför Damaskus verkar vara dömda att förlora är en insikt som inte bör ignoreras eller förträngas, i stället borde man göra det till en startpunkt för planeringen av humanitära och diplomatiska insatser", skriver han för den amerikanska tankesmedjan The Century Foundation.
Jan Hallenberg från Utrikespolitiska Institutet håller med.
– Mitt intryck är att Assad kommer att trycka på så gott det går tills han tar över Ghouta. USA, som är den starkaste aktören, kommer inte agera tillräckligt kraftfullt för att stoppa detta. De har inte velat bli indragna utan har fokuserat på att besegra IS.
Vad tror du händer om Ghouta faller?
– Jag tror att Assad kommer att gå vidare till Idlib som fortfarande kontrolleras av oppositionen. Om han tar över Idlib kontrollerar han hela västra Syrien, där de flesta människor bor.
Parallellt med de FN-ledda fredsförhandlingarna pågår samtal i Kazakstans huvudstad Astana där Turkiets, Irans och Rysslands utrikesministrar kommer att mötas under mars månad för att diskutera Syriens framtid.
