Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
1/7

Hoppet dör för Stora Barriärrevet: "Vi misslyckades"

Försöken att förbättra vattnet misslyckades. Cyklonen Debbie svepte förbi för långt söderut. Nu kan vår generation bli den sista som får uppleva Stora Barriärrevet. Enligt forskaren Jon Brodie är Australiens stolthet nära döden – trots nya krispengar. – Att jobba med vattenkvalitet har varit mitt liv, men vi har misslyckats, säger han.

2016 var det värsta året i Stora barriärrevets historia. Ända fram tills 2017. I fjol dog 22 procent av korallerna ut och i år är förstörelsen så stor att framstående forskare har gett upp hoppet, skriver The Guardian. Korallerna hettas till döds av allt varmare vattentemperaturer. Cyklonen Debbie förde visserligen med sig kyligare temperaturer tidigare i år, men den drog förbi för långt söderut för att hjälpa revet. Tvärtom skadade Debbie de delar av barriärrevet där cyklonen drog förbi, genom att mängder av koraller rycktes loss och smulades sönder.

LÄS ÄVEN: Familjen Robinson är bäst i Västsverige på att inte konsumera

Vi har misslyckats. Trots att vi har lagt mycket pengar på det, har vi inte rönt någon framgång.

Är i dödsstadiet

Enligt Jon Brodie som är expert på vattenkvalitet vid James Cook-universitetet, befinner sig revet i dödsstadiet. Den australiensiska regeringens huvudstrategi har varit att förbättra vattenkvaliteten, men det har inte hjälpt enligt honom.

– Vi ger upp. Att jobba med vattenkvalitet har varit mitt liv, men vi har misslyckats. Trots att vi har lagt mycket pengar på det, har vi inte rönt någon framgång, säger han till The Guardian.

LÄS ÄVEN: Här är världens 25 bästa stränder

"Behöver vara optimistisk"

Andra experter vill ännu inte förlora hoppet, däribland Jon Day som under många år var ansvarig för den statliga institution som arbetar för revets bevarande. Men inte ens han tror att det går åt rätt håll.

– Man behöver vara optimistisk, jag tror att vi måste det. Men varje ögonblick vi slösar, varje dollar vi slösar, hjälper inte. Vi har förnekat det så länge, och nu börjar vi acceptera det, säger han till The Guardian.

Enligt honom behövs mer pengar för att kunna tackla problemen.

LÄS ÄVEN: Trump: Kriget mot kolet är över

Satsar 123 miljoner

Under torsdagen meddelade den australiensiska regeringen att man skjuter till motsvarande 123 miljoner svenska kronor för att rädda revet.

Men Jon Brodie är tveksam till om pengarna kan vända utvecklingen.

– Det är bra, men det kommer lite för sent, säger han till News.

Enligt honom kan förbättringar av vattenkvaliteten dessutom bara hjälpa Stora Barriärrevet på kort sikt. På längre sikt kan inte åtgärderna rädda revet undan klimatförändringar.

 

Stora Barriärrevet

  • 2016 fanns bara 50 procent av Stora Barriärrevet kvar, jämfört med 30 år tidigare.
  • Två tredjedelar av revets koraller är nu skadade av blekning i de värst drabbade områdena.
  • Skadorna på Stora Barriärrevet kan kopplas till klimatförändringar. De leder till stigande vattentemperaturer – vilket överhettar korallerna. Men korallerna har även skadats av andra företeelse, som föroreningar i vattnet och för stora mängder av en särskild sjöstjärneart.
  • Koraller får sina starka färger av alger som lever i korallerna. När temperaturen stiger, utsöndras algerna och korallen förlorar sin färg. Om förhållandena inte förbättras, dör till slut korallen.
  • Forskarna känner bara till fyra gånger då Stora Barriärrevet drabbats av blekning: 1998, 2002, 2016 och 2017. 

Källa: Ocean Service, The Guardian

Mest läst