Storbritanniens premiärminister Theresa May kunde lämna mötet med beskedet att regeringen säger ja till utkastet till brexitavtal med EU.
Storbritanniens premiärminister Theresa May kunde lämna mötet med beskedet att regeringen säger ja till utkastet till brexitavtal med EU.

Historiskt regerings-ja till brexitavtal

Storbritanniens regering säger ja till det 585 sidor långa utträdesavtalet med EU.

ANNONS
|

När May till sist klev ut genom den svarta dörren till 10 Downing Street hade rykten och spekulationer florerat under hela eftermiddagen och halva kvällen.

Skulle hon få med sig sin regering på det utkast till utträdesavtal ur EU som förhandlats fram under sena nätter i Bryssel?

Svaret blev ja – om än efter många timmars diskussion.

- Regeringen har haft en lång och passionerad debatt. De här dokumenten har tagits fram genom tusentals timmar av förhandlingar. Jag tror starkt på att utkastet är det bästa, sade May i ett kort uttalande i London.

ANNONS

- Valen vi gjort har varit svåra, särskilt med tanke på backstopen för Nordirland, men regeringens kollektiva beslut var att godkänna utkastet, sade May.

Svårt i parlamentet

Det långa mötet tyder samtidigt på att den interna debatten varit het i regeringen. Och det bådar inte gott för Mays möjligheter att även få med sig resten av det brittiska parlamentet.

- Jag vet att det kommer att vara svåra dagar framöver. Det här avtalet kommer att granskas noga, sade May.

- Men jag tror med både hjärta och huvud att det här är det bästa beslutet för hela Storbritannien, sade premiärministern.

Gemensam kommitté

Det 585 sidor långa avtalet har nu publicerats av både EU-kommissionen och den brittiska regeringen. Delar av innehållet hade ändå läckt ut på förhand, som att avtalet innehåller en tillfällig tulluppgörelse som omfattar hela Storbritannien, med särskilda regler för Nordirland som ska garantera att det inte införs en hårt reglerad gräns mot Irland.

ANNONS

I förslaget ingår också skapandet av en gemensam kommitté med ansvar för att hantera allehanda frågor som har med utträdesavtalet att göra. Fram till den 1 juli 2020 ges dessutom Storbritannien möjlighet att förlänga den övergångsperiod som är tänkt att löpa till åtminstone den 31 december samma år.

Före det datumet lovar ändå parterna att försöka enas om en uppgörelse kring sin framtida relation – exempelvis kring ett handelsavtal.

Toppmöte väntar?

Nu väntar sannolikt ett extrainsatt EU-toppmöte i Bryssel runt den 25 november.

- Som chefsförhandlare anser jag nu att vi har nått avgörande framsteg, sade EU:s Michel Barnier på en presskonferens i Bryssel efter Mays klartecken, och använde därmed just de ord som EU:s stats- och regeringschefer bett om för att kunna utlysa ett brexittoppmöte.

Barnier ska träffa EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk tidigt på torsdagsmorgonen för att diskutera fortsättningen.

Pressad i partiet

När ett toppmöte väl har hållits följer sedan den verkliga utmaningen: att få alla skeptiker i det brittiska parlamentet att säga ja.

Motståndet mot en uppgörelse är starkt hos såväl nordirländska unionistpartiet DUP som bland Mays egna partikamrater i Konservativa partiet.

ANNONS

Onsdagskvällens utdragna behandling tycks dessutom ha fått motståndet att växa ytterligare.

"Högt uppsatta Tory-ledamöter säger att brexitanhängarnas ilska är så stor att det nu kan bli krav på en förtroendeomröstning i morgon", twittrade BBC:s Laura Kuenssberg.

Bryssel, TT:s korrespondent

Fakta: Britternas väg in och ut ur EU

1 januari 1973: Storbritannien – samt Danmark och Irland – blir medlemmar i dåvarande EG.

5 juni 1975: 67 procent av britterna röstar för att stanna kvar i EG i en folkomröstning.

23 januari 2013: Premiärminister David Cameron lovar att hålla en ny folkomröstning om fortsatt EU-medlemskap, sedan landet först försökt förhandla om sin relation till unionen.

23 juni 2016: 52 procent av britterna röstar för att lämna EU i en folkomröstning. Som följd av resultatet lämnar Cameron sitt jobb och ersätts av dåvarande inrikesministern Theresa May.

29 mars 2017: Premiärminister May meddelar formellt att Storbritannien åberopar Lissabonfördragets utträdesparagraf, artikel 50.

19 juni 2017: De första utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien inleds i Bryssel.

14 november 2018: Storbritanniens regering säger sig acceptera det utkast till utträdesavtal som tagits fram av förhandlarna.

29 mars 2019: Storbritannien tänker formellt lämna EU, oavsett om utträdesavtalet godkänts eller inte.

30 mars 2019: Om ett godkänt avtal finns på plats inleds en övergångsperiod för att möjliggöra ett så smidigt utträde som möjligt. Samtidigt kan formella förhandlingar inledas om framtida relation och handelsavtal mellan EU och Storbritannien.

31 december 2020: Övergångsperioden löper ut, såvida inte förhandlingarna om framtida relation ännu inte är klara.

ANNONS