Känslorna låg på ytan redan från början när EU-parlamentet på onsdagsmorgonen höll debatt i Strasbourg om brexitprocessen.
- Jag vägrar att låta den här kammaren förvandlas till ett fotbollsstadion där folk skriker åt varandra, försökte talman Antonio Tajani tidigt stävja tjoandet från parlamentets mest EU-fientliga sida.
EU:s chefsförhandlare Michel Barnier betonade vikten av enighet och tydlighet.
- Vi försöker inte straffa Storbritannien. Vi vill bara att Storbritannien tar sitt ansvar. Vi gör upp notan – varken mer eller mindre, sade Barnier, fransk före detta utrikesminister och mångårig EU-kommissionär.
De hätskaste EU-kritikerna i parlamentet har dock en helt annan uppfattning.
- Ert mål och ambition är att krossa nationalstaten. Tack och lov att vi lämnar. Ni uppträder som maffian, talade brittiska Ukips förre partiledare Nigel Farage.
- De vill låta er blöda, varnade i sin tur nederländske Marcel de Graaf, från Geert Wilders Frihetsparti (PVV), och citerade sedan Sir Winston Churchill gamla tal från andra världskriget om att "kämpa på stränderna" och "aldrig ge upp".
- Gud bevare Storbritannien! manade de Graaf.
En klar majoritet av parlamentets ledamöter – 516 mot 133 – ställde sig ändå bakom en betydligt mer återhållsam resolution om öppna förhandlingar och rättvis behandling av alla.
Fakta: Vägen vidare mot brexit
Processen kring Storbritanniens utträde ur EU sattes igång formellt i förra veckan då landet åkallade Lissabonfördragets artikel 50. EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk lade sedan fram sitt förslag till grundlinjer i hur övriga 27 EU-länder ska förhandla.
Nästa vecka träffas de 27 ländernas statssekreterare och EU-ambassadörer för ett första möte om Tusks förslag. Det ska sedan bearbetas fram till den 29 april då det är tänkt att ländernas stats- och regeringschefer ska kunna enas om sitt förhandlingsmandat.
Förhandlingarna kommer för EU:s del att ledas av förre EU-kommissionären Michel Barnier. Förhoppningen är att en uppgörelse ska vara klar till hösten 2018, för att sedan kunna godkännas av alla medlemsländer under den påföljande vintern och våren.
