EU:s utvidgningskommissionär Johannes Hahn (till vänster) träffar flitigt Serbiens president Aleksandar Vucic och andra ledare från de länder på Balkan som hoppas på framtida EU-medlemskap. Arkivfoto.
EU:s utvidgningskommissionär Johannes Hahn (till vänster) träffar flitigt Serbiens president Aleksandar Vucic och andra ledare från de länder på Balkan som hoppas på framtida EU-medlemskap. Arkivfoto.

Hårda krav i EU:s Balkan-strategi

Möjligheten finns att EU får nya medlemsstater redan år 2025. Men kraven på de köande länderna på Balkan är hårda.

ANNONS
|

När EU-kommissionen på tisdagseftermiddagen lägger fram sin nya Balkan-strategi fokuserar utrikeschefen Federica Mogherini på det positiva.

- Vi delar en gemensam framtid inom den europeiska unionen. Det är en tydlig väg för västra Balkan – för alla våra sex partnerländer – att slutligen ansluta sig till EU, säger Mogherini på en presskonferens i Strasbourg.

- Vi ser många reformer i regionen, med en beslutsamhet som säger oss att folken på Balkan och ledarna på Balkan har gjort sitt val: att leda sina länder in i EU, var och en i sin egen takt, säger Mogherini.

ANNONS

Energi och roaming

Men – det finns många men.

För att de två länder som kommit längst i processen – Serbien och Montenegro – ens potentiellt ska kunna bli medlemmar redan år 2025 krävs "stark politisk vilja, verkliga och varaktigt genomförda reformer samt slutgiltiga lösningar på grannlandstvisterna".

I klartext: EU-kommissionen är inte redo att släppa in Serbien innan det finns ett "heltäckande och rättsligt bindande avtal" kring Kosovo.

Huvuddelen i strategin är en satsning på sex områden där ett utökat samarbete med Balkan-länderna ska hjälpa dem och knyta dem närmare EU.

Bland annat handlar det om att ansluta länderna till EU:s energiunion, lägga mer pengar på studentutbyten, utveckla bredband och e-tjänster och inte minst arbeta för att slopa roamingen i länderna på samma sätt som redan gjorts inom EU.

Många tvekar

Samtidigt gäller det även för EU att "göra sin läxa" som utvidgningskommissionären Johannes Hahn uttrycker det.

Runt om i EU finns en hel del skeptiker till att ytterligare utöka unionen – inte minst bland de partier och väljare som redan är skarpt kritiska till hur EU fungerar.

- I flera av våra medlemstater finns en sorts utvidgningströtthet. Det måste vi hantera. Vi måste berätta för våra folk vilka fördelarna är för dem. Det handlar om att exportera stabilitet och säkerhet och ekonomiska möjligheter för att skapa ett mervärde – inte motsatsen, säger Johannes Hahn på presskonferensen i Strasbourg.

ANNONS
Bryssel, TT:s korrespondent

Fakta: EU och västra Balkan

De sex länder på västra Balkan som ännu inte är med i EU har alla uttryckt önskemål om att komma med i unionen.

Serbien (med 7 miljoner invånare) och Montenegro (670000) förhandlar sedan 2014 respektive 2012 och hoppas vara klara för medlemskap kring år 2025.

Makedonien (2 miljoner) och Albanien (2,8 miljoner) har accepterats som kandidatländer 2005 respektive 2014, men ännu inte inlett några formella förhandlingar. Makedonien har blockerats av att landets namn fortfarande inte accepteras av grannlandet Grekland.

Kosovo (1,9 miljoner) och Bosnien-Hercegovina (3,5 miljoner) har betydligt mer att göra juridiskt och ekonomiskt innan länderna kan anses klara som EU-kandidater.

Ett toppmöte mellan EU:s 28 stats- och regeringschefer och de 6 på västra Balkan ska hållas i Sofia i maj.

ANNONS