Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

171207-grekerdogan-576897_se.gp_1.jpg
Kurdiska demonstranter i Aten på torsdagen.

Grekland: Nej, freden behöver inte skrivas om

Turkiets fredsavtal med omvärlden från 1923 behöver "uppdateras", säger president Recep Tayyip Erdogan i Grekland. Aldrig i livet, svarar grekiska ledare, som befarar att Erdogan vill rita om gränsen.

Att den kontroversielle Erdogan bjuds in av EU-länder hör inte till vanligheterna numera, men på torsdagsmorgonen landade han i grannlandet Grekland.

Han togs emot av president Prokopis Pavlopoulos, men deras tv-sända möte blev en nervös historia.

- Faktum är att alla avtal i världen borde uppdateras med tiden, sade Erdogan, syftande på Lausanne-avtalet som bland annat drog upp gränsen Grekland–Turkiet.

- Mycket har förändrats på 94 år, fortsatte han enligt nyhetsbyrån AP och hävdade att en omförhandling skulle gynna båda länderna.

- Lausanne-fördraget definierar Greklands och Europeiska unionens suveränitet och detta fördrag är inte förhandlingsbart för oss. Det har inga brister och det behöver varken ses över eller uppdateras, kontrade Pavlopoulos under mötet enligt Reuters.

Levt i varandra

När Erdogan sedan träffade premiärminister Alexis Tsipras var stämningen gemytligare.

- Vi måste ställa det "tomma" glaset åt sidan, och fokusera på det "fulla", sade Erdogan.

- Vi traktar inte efter grannländers territorium. Men tidigare har våra nationer levt inne i varandra.

I ett tal efter mötet avvisade Tsipras allt tal om omförhandlingar av Lausanne. Däremot, sade han, borde man inleda diskussioner om förtroendeskapande åtgärder mellan EU och Turkiet.

- Bortom pragmatismen finns djup splittring mellan de två länderna, säger Dimitrios Triantaphyllou, chef för Centret för internationella och europeiska studier vid universitetet Kadir Has i Istanbul.

Erdogans besök är det första av ett turkiskt statsöverhuvud sedan president Celal Bayar kom dit 1952, året då båda länderna gick med i militäralliansen Nato.

Erdogan besöker även områden i nordöstra delarna där många i Greklands muslimska minoritet bor.

Närmat sig

Grekland och Turkiet är gamla arvfiender i kampen om inflytande i regionen.

Men Triantaphyllou säger att länderna närmat sig varandra på ett pragmatiskt politiskt sätt sedan 1999, och att relationen nu är "relativt robust". De samarbetar i fråga om migrantkrisen, Aten har stöttat Turkiets vilja att gå med i EU och Erdogan och Tsipras har ganska god tumme med varandra.

Dessutom finns numera väl utbyggda ekonomiska och kommersiella band mellan länderna.

Samtidigt har Erdogans hårda retorik och mer auktoritära drag skapat iskyla i relationen med många västliga länder, och EU-medlemskapet är långt, långt borta.

Sedan många hundra år finns också en lång rad frågor som skaver i de grekisk-turkiska relationerna. En av de senaste är att Grekland inte vill utlämna militärer som Turkiet vill lagföra för inblandning i kuppförsöket i fjol.

Fakta: Konflikter mellan Turkiet och Grekland

Många hundra år av stormaktsambitioner i regionen har skapat en rad konflikter som ännu lever mellan Grekland och Turkiet.

Grekland är bland annat missnöjt med hur Turkiet hanterar frågan om det bysantinska arvet i Istanbul. En fråga handlar om helgedomen Hagia Sofia, en ursprungligen kristen kyrka som blev moské och som nu ska vara museum, men som enligt Aten alltmer används för muslimsk trosutövning.

Grekiska politiker pekar också på president Recep Tayyip Erdogans missnöjdhet med Lausanne-avtalet från 1923, ett fredsfördrag efter första världskriget mellan Ottomanska riket (Turkiet) och västmakter, som bland annat innebär att nästan alla öar i Egeiska havet är grekiska.

Turkiet är i sin tur olyckligt över att Grekland inte vill lämna ut militärer som Turkiet vill ställa inför rätta för inblandning i kuppförsöket i fjol.

Ett annat ännu öppet sår handlar om den turkiska invasionen 1974 av delar av Cypern och som skapade en delad ö.

Mest läst