Många människor miste livet när motorvägsbron i Genua rasade.
Många människor miste livet när motorvägsbron i Genua rasade.

Genuabron byggd med utskälld teknik

En lång sträcka av en motorvägsbro som plötsligt rasar – kollapsen i Genua har chockat Italien och omvärlden. Men experter hade länge varnat för brister vid bron, som byggdes med en numera övergiven metod.

ANNONS
|

Den spektakulära kilometerlånga motorvägsbron, som bland annat löper över tågspår och fabriksbyggnader i Genua, stod färdig 1967. För designen stod ingenjören Riccardo Morandi, som valde att använda sig av sin egen patenterade metod med en särskild typ av spännarmerad betong. Tekniken har senare ifrågasatts och slutat att användas.

- Det är en mycket ovanlig bro, med en ovanlig typ av design som vi inte skulle använda oss av i dag. Den kräver omfattande underhåll, säger den brittiske byggnadsingenjören och brodesignern Ian Firth, konsult åt ingenjörsfirman Cowi, till TT.

ANNONS

"Profetisk" varning

Ingenjörer hade långt före kollapsen talat om brister vid bron. I en artikel från 2016 på expertsajten ingegneri.info beskrev professorn Antonio Brenchic flera felaktigheter i konstruktionen. "Förr eller senare kommer den att behöva ersättas", varnade han.

- En profetisk kommentar, konstaterar Ian Firth.

- Bron har krävt underhållsarbete och ingrepp i konstruktionen ända sedan starten. Så man kan spekulera kring att nya problem hade uppstått som man var i färd med att hantera.

Pågick arbete

När olyckan skedde pågick mycket riktigt arbete vid bron. Enligt uppgifter i italienska medier inleddes nyligen ett projekt för att förstärka bropelarnas metalldelar, bland annat vid den nionde pelaren där kollapsen kan ha haft sitt ursprung.

Firth är noga med att understryka att det ännu är okänt vad som orsakade raset. Men en möjlig förklaring är korrosion, att metallen i bron har rostat sönder, säger han.

ANNONS

- Bron är byggd med spännarmerad betong från en tid då vi inte hade samma kunskap som vi har i dag om hållbarhet och korrosion. De som tittar närmare på detta kommer garanterat att undersöka om det funnits tecken på korrosion.

Tonar ner oron

I dag hade man inte fäst och placerat stålstrukturen inuti betongen på samma sätt som gjorts i Genua. Sedan omkring två decennier tillbaka är det standard att använda sig av nakna stålvajrar vid bärportarna, för att lättare kunna byta ut dem.

Firth vill betona att det inte finns anledning till oro över att flera gamla broar från efterkrigstiden, eller ännu tidigare, ska börja rasa ihop.

- Broar som får tillräckligt med underhåll och tillsyn av rätt typ av expertis är säkra, säger han.

TT

Fakta: Morandibron

Morandibron byggdes mellan 1963 och 1967. Den är totalt 1,18 kilometer lång och hålls uppe av bropelare med en maxhöjd på runt 90 meter.

Bakom brodesignen står den berömde italienske ingenjören Riccardo Morandi, som dog 1989.

Den typ av spännarmerad betong som användes i bron var Morandis kännetecken och hans patent kallades "Morandi M5". De pyloner, eller bärportar, som håller uppe bron från ovansidan är byggda i just sådan spännarmerad betong i stället för nakna stålvajrar, som numera är praxis.

Det fanns exempel på snedkabelbroar med nakna stålvajrar redan då Morandis Genuabro byggdes. Ett exempel är svenska Strömsundsbron, som invigdes 1956, och ofta beskrivs som den första snedkabelbron av modernt slag.

Morandis teknik användes även för en 8,7 kilometer lång bro över ett sund vid Maracaibo-sjön i Venezuela som stod färdig 1962. Även den bron har råkat ut för en allvarlig kollaps, dock orsakad av att ett fartyg kolliderat med bron.

Broar designade av Morandi finns även i bland annat Libyen, Colombia och Ecuador.

Källa: AFP, The New York Times

ANNONS