Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Det utomjordingliknande skelettet från Atacamöknen i Chile tillhörde ett litet flickfoster med sällsynta genmutationer kopplade till dvärgväxt och förtida åldrande, visar analysen från universitetet i Stanford.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Gåtan bakom "utomjordisk" mumie löst

    Gåtan bakom den lilla mumifierade "utomjordingen" i Atacamaöknen i Chile är löst. "Ata" var varken utomjording eller en okänd art – utan ett foster med mycket sällsynta genetiska missbildningar.

    Skelettflickan har – med sin långsmala skalle, sneda ögonhålor, avsaknad av två par revben och märkliga benstruktur – förbryllat världen och även utpekats som en mumifierad utomjording. Men fem års genetiska studier ger en annan bild, rapporterar CNN.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Fyndet gjordes i den lilla övergivna gruvstaden La Noria i Chile 2003. Från början antogs det vara mycket gammalt, men analyser 2012 visade att fyndet bara var cirka 40 år och möjligt att dna-testa.

    Ett forskarlag vid universitetet i amerikanska Stanford konstaterade snart att skelettet var mänskligt. Benstrukturen tydde på ett barn på sex till åtta år, men avancerade genanalyser visade att det rör sig om ett flickfoster som åldrats i förtid på grund av en sällsynt sjukdom. Ata hade också mutationer i sju olika gener, vilket bland annat förklarar hennes längd – 15 centimeter.

    Miljögifter i omgivningen kan vara en del av förklaringen, tror forskarna.

    - Vad vi vet har ingen gett en förklaring till alla dessa symptom hos en enda patient tidigare, säger doktor Atul Butte.

    Kunskaperna från fallet Ata kan nu komma andra barn med sällsynta genetiska sjukdomar till nytta, hoppas forskarlaget.

    Studien har publicerats i tidskriften Genome Research.