- Hon måste sluta slå dövörat till när det gäller förföljelsen av rohingya eller riskera att bli delaktig i brottet, säger jemenitiska Tawakkol Karman, en av dem som delade på Nobels fredspris 2011, vid en presskonferens i Dhaka.
Karman, har tillsammans med 1976 års fredspristagare, nordirländska aktivisten Mairead Maguir, liksom den iranska advokaten Shirin Ebadi, som fick fredspriset 2003, besökt rohingyska flyktingläger i Bangladesh.
Maguire säger att hon hört vittnesmål om kvinnor som våldtagits flera gånger och barn som kastats i elden eller dränkts i floder.
De tre säger att de planerade att resa till Burma och att de skickat flera meddelanden till sin fredspristagarkollega, men att de inte fått något svar. Suu fick priset för sin demokratikamp 1991.
Burma har fått kraftig kritik för den militärinsats som intensifierades mot rohingyer i augusti förra året. Sedan dess har omkring 700000 tvingats på flykt, byar har bränts och människor har dödats och våldtagits. FN har klassat agerandet som etnisk rensning.
Fakta: Minoritetsbefolkningen rohingya
Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.
Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Burma. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.
Den senaste våldsvågen tog fart den 25 augusti, parallellt med att FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan lade fram en rapport om situationen för rohingyer.
Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders