Colombias president Juan Manuel Santos (till vänster) och Farc-ledaren Timoleón Jiménez (till höger) skakar hand i samband med en ceremoni i Havanna, Kuba, efter det att båda parterna i juni i år undertecknat ett avtal om eldupphör och avväpning av rebellerna.
Colombias president Juan Manuel Santos (till vänster) och Farc-ledaren Timoleón Jiménez (till höger) skakar hand i samband med en ceremoni i Havanna, Kuba, efter det att båda parterna i juni i år undertecknat ett avtal om eldupphör och avväpning av rebellerna.

Fredsavtal nära i Colombia

ANNONS
|

- Jag hoppas kunna ge er historiska nyheter, som är mycket, mycket viktiga för landet, sade Santos upprymt vid ett framträdande i huvudstaden Bogotá på onsdagen.

Enligt presidenten håller förhandlarna i Havanna i Kuba på att "lägga sista handen" på det avtal som förhoppningsvis ska göra slut på ett fem decennier långt inbördeskrig.

Pressträff utlyst

Det är i Havanna som regeringen och Farc-rebellerna sedan slutet av 2012 har förhandlat. I juni undertecknades en överenskommelse om vapenvila och ett fredsavtal ser ut att vara inom räckhåll. Farc-ledaren Timoléon Jiménez skriver på Twitter att förhandlarna "står på tröskeln till ett viktigt tillkännagivande om ett slutligt avtal".

ANNONS

Myndigheterna på Kuba har kallat till pressträff klockan 01 natten till torsdagen svensk tid, som avslutning på förhandlingarna mellan Farc och den colombianska regeringen.

Folkomröstning väntar

Men freden är långt ifrån säkrad. Enligt ett beslut från författningsdomstolen ska colombianerna rösta om fredsavtalet. Fram till nyligen sågs det närmast som en symbolisk handling, och en majoritet väntades säga ja. Men efter sommarens opinionsundersökningar är utgången plötsligt oklar.

Och ett avtal med Farc betyder inte med automatik slut på våldet, Förhandlingarna med den mindre rebellrörelsen ELN går trögt och väpnade gäng sprungna ur högermiliser rapporteras ha tagit över en del av vänsterrebellernas knarksmugglingsrutter.

Om och när ett fredsavtal skrivits under ska Farcs styrkor avväpnas i läger som upprättas av FN, som redan hjälper till att övervaka vapenvilan.

Fakta: Inbördeskriget i Colombia

De marxistiska gerillarörelserna Colombias revolutionära väpnade styrkor (Farc) och Nationella befrielsearmén (ELN) bildades 1964 efter att vänstern utestängts från det politiska systemet.

Olika vänsterrebellgrupper, högerpolitiska paramilitärer och drogkarteller har dragits in i konflikten som rasat sedan dess. Uppskattningarna varierar men en statlig utredning har kommit fram till att omkring 220000 människor, varav 80 procent var civila, har dött i konflikten sedan 1959. Flera miljoner människor har flyktingar i sitt eget land.

Fredssamtalen mellan regeringen och landets största gerillagrupp Colombias väpnade revolutionära styrkor (Farc) påbörjades i november 2012 och har bedrivits i Havanna, Kuba. Förhandlingar mellan ELN och Colombias regering inleddes i mars i år.

Källa: Utrikespolitiska institutet, Folke Bernadotteakademin, AFP

ANNONS