Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

1/6

Forskare: Bilden visar om du är homosexuell

Hbtq-organisationer i USA fördömer i mycket starka ordalag ny forskning från Stanford University som ringar in homosexuella utifrån bilder. Men forskarna försvarar sig med att de varnar världen för metoder som redan finns.

Hur mycket går att utläsa av ett foto i en tid då Google, Facebook, Microsoft och Apple sitter på hela ditt livs fotoalbum? Bland annat din sexuella läggning. Det är åtminstone vad två forskare från Stanford University kommit fram till i en studie som samtidigt väcker stark kritik.

Forskarparet Yilun Wang och Michal Kosinski körde 35 000 bilder från en dejtingsajt genom ett ansiktsigenkänningsprogram. Datorn skapade en virtuell ansiktsmodell och kategoriserade bilderna utefter om personen identifierade sig som homosexuell eller heterosexuell. Sedan fick ett program som räknar fram statistiska samband identifiera vilka ansiktsproportioner som var vanligast hos homosexuella och vilka som var vanligast hos heterosexuella.

De statistiska sambanden användes slutligen i studien för att få datorn till att förutsäga huruvida en porträttbild föreställde en homosexuell eller heterosexuell person. I studien anges att forskarna lyckades uppnå 91 procents träffsäkerhet för män och 83 procents träffsäkerhet för kvinnor när programmet fick fem bilder att jämföra mellan. Om bara en bild matades in, sjönk träffsäkerheten.

Främst har forskarna understrukit ett samband mellan ansiktsproportioner och homosexualitet. Men enligt deras forskningsrön hade även frisyrer koppling till en persons sexuella läggning.

När människor kategoriserade foton på samma sätt, blev träffsäkerheten 61 respektive 54 procent – alltså bara snäppet bättre än slumpen.

LÄS ÄVEN: Larmet: Homosexuella torteras i hemligt fängelse

Kallas för "skräpforskning"

Efter att The Economist skrev om studien, har resultaten orsakat starka fördömanden – men även en debatt kring huruvida det är bra att studien offentliggörs eller om den aldrig borde ha publicerats. Lämpligheten i en sådan studie har kritiserats av organisationerna GLAAD och Human Rights Campaign i USA. I en intervju med Washington Post döms studien ut som ren "skräpforskning" av en representant från organisationerna.

En svaghet som påpekas i The Economists artikel är att människor i bilder på dejtingsajter troligtvis väljer att framhäva sin sexuella läggning eftersom de är ute efter att träffa någon som matchar den läggningen. I verkligheten skulle det därför bli mycket svårare att gissa sig till sexuell läggning än vad studien ger sken av.

Även forskarna har medgett att studien har sina begränsningar. Exempelvis har de bara inkluderat vita personer i studien, eftersom de inte kunde få ihop tillräckligt med bilder på svarta personer. Dessutom har forskarna förlitat sig helt på den sexuella läggning som angivits i dejtingprofilerna. Slutligen understryker de att även om studien expertgranskats, behöver den upprepas av andra forskare innan dess giltighet kan fastställas. Forskarna hävdar dock att studiens begränsningar inte räcker för att ogiltigförklara resultaten.

Det är inte första gången som forskaren Michael Kosinski provocerar omvärlden. Han var en av de första att publicera forskning om hur personers åsikter går att uppskatta via uppgifter i Facebookprofiler. Det är en metod som exempelvis Donald Trumps stab använt under sin valkampanj. 

LÄS ÄVEN: Låstes in med kadaver – för att han är gay

"Studerar befintlig teknik"

I sitt svar på varför de publicerat studien, skriver forskarna att de enbart uppmärksammat teknik som redan finns. Michael Kosinski menar att vi måste få upp ögonen för vad andra kan göra med information vi lägger ut. 

"Vi har inte skapat ett verktyg som gör intrång i privatlivet. Vi har studerat befintlig teknik som redan används i hög utsträckning av företag och regeringar, för att se om det utgör en risk för hbtq-personers privatliv", skriver forskarna i en kommentar till studien.

Men Magnus Kolsjö, förbundsordförande för RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter), anser inte att forskarnas studie går att rättfärdiga.

– Jag har svårt att se vad som driver den här typen av forskning. Vad är nyttan av det här? Visst finns det forskning som görs utan att man ser den omedelbara nyttan till en början, men man måste som forskare tänka till, säger han.

Lättillgängliga program

Särskilt allvarligt är att fotosökningstjänster och program för ansiktsigenkänning redan är vanligt förekommande.

– Från dem blir steget inte jättelångt att lägga på en sån här funktion, säger Magnus Kolsjö.

Ansiktsigenkänning kräver endast en kamera och rätt programvara – något som exempelvis kommer finnas i den nya generationens Iphone. Fotosökningstjänster och program för att mäta statistiska samband finns gratis på nätet. Men Magnus Kolsjö menar att forskarna ändå gjort långt mer skada än nytta genom att publicera statistik som kan driva andra till att skapa egna program.

– Klart att det finns analysmodeller för stora datamängder. Men att man använder befintlig teknik för att skapa en ny tillämpning med 70-80 procents säkerhet – då har man gjort något som inte funnits förut, säger han.

Störst konsekvenser kan program som identifierar sexuell läggning få i länder som Uganda, där homosexuella trakasseras och fängslas. Men även i Sverige skulle liknande program få långtgående konsekvenser.

– Det räcker egentligen att tänka sig att någon använder bilder från Facebook för att hitta dem som är homosexuella på skolan och sedan utsätta dem för mobbning, säger Magnus Kolsjö.

Han menar att medvetenheten om digitaliseringens baksida fortfarande är för låg.

– Vi ser så gärna digitaliseringens möjligheter och glömmer lite bort riskerna. Just nu har debatten vaknat till liv i och med händelserna på Transportstyrelsen. Även data som kan verka oskyldig innebär höga risker, säger han.

I The Guardian har Michal Kosinski fortsatt att försvara sin forskning efter den massiva kritik som studien rönt.

– En av mina skyldigheter som forskare är att om jag vet något som skulle kunna skydda människor från att utsättas för sådana risker, så borde jag publicera det, säger han till The Guardian.

Enligt Michal Kosinski blundar kritikerna för riskerna med ny teknologi i sin iver att misskreditera hans studie.

– Att underkänna resultaten för att du inte håller med på ett ideologiskt plan... kan innebära att du skadar just de människor du bryr dig om, säger han.

NBC har pratat med Alex John London som ansvarar för etikfrågor vid Carnegie Mellon University. John London understryker vikten av att stärka lagar mot diskriminering i ljuset av de nya forskningsrönen.

– Jag kan inte föreställa mig hur någon kan stoppa tillbaka anden i flaskan när det kommer till big data och artificiell intelligens och att skylla på tekniken vänder bort uppmärksamheten från det verkliga hoten som fördomar, intolerans oc mänsklighetens andra demoner, säger han till NBC.

Tidskriften som publicerade studien har valt att granska studien igen på grund av kritiken.

Mest läst