Majoriteten av rohingyer har tagit sig in i Bangladesh över gränsfloden Naf. Men en del har begett sig till den bangladeshiska ön St Martins, cirka nio kilometer från Bangladeshs kust. Enligt lokala beslutsfattare på ön har drygt 2000 rohingyer kommit dit den senaste tiden.
Myndigheterna samlade ihop dem i söndags kväll och förde dem tillbaka till Burma på båtar, enligt källorna.
Frakturer och skottskador
De senaste dagarna har omkring 87000 personer flytt till Bangladesh från Burma. Och vid gränsen finns ytterligare runt 20000 personer som väntar på att få passera, enligt FN.
- Vi försöker bygga hus här, men det finns inte tillräckligt med plats, säger 25-årige Mohammed Hussein, som kom till gränsområdet Cox's Bazar för fyra dagar sedan.
Ett sjukhus i området har tagit emot ett 30-tal skadade med frakturer och skottskador. De skadade har berättat hur burmesiska soldater slumpmässigt skjutit omkring sig i byar och tänt eld på byggnader, enligt en anställd vid sjukhuset.
Sammanlagt beräknas nu nästan 150000 rohingyer ha flytt till Bangladesh sedan i oktober förra året. Deras situation försvåras ytterligare av de monsunregn som drabbat regionen.
Ny våldsvåg
Den stora flyktingströmmen kommer efter en ny våldsvåg som bröt ut för tio dagar sedan i delstaten Rakhine. Gerillagrupper attackerade då polisposteringar och militärbaser i området. Sedan dess har minst 400 människor dödats i en militäroffensiv.
Myndigheterna i Burma skyller oroligheterna på gerillagrupperna, medan flyende och människorättsgrupper anklagar militären för att medvetet tvinga bort befolkningsgruppen.
I Burma ses folkgruppen rohingya som illegala invandrare och FN har kallat förföljelserna för en "medveten etnisk rensning". Den forna oppositionsledaren och fredspristagaren Aung San Suu Kyi, som i dag leder en civil regering, har fått hård kritik för sin ovilja att höja rösten mot övergreppen. Hon har fortfarande inte kommenterat de senaste oroligheterna.
Fakta: Förföljelser och förtryck
Förtrycket av rohingya och övergreppen är omfattande och har väckt stor uppmärksamhet. Folkgruppen är mycket illa sedd i Burma och konflikten skärptes 2016 efter gerillaöverfall på polisstationer.
Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av Burmas etniska minoriteter. I dag klassas folkgruppen inte som medborgare.
Muslimer har levt i området Rakhine i västra Burma under lång tid. Men cirka 1,5 miljoner rohingya har på grund av förföljelse tvingats lämna sina hem sedan Burma blev självständigt 1948.
Folkgruppen lever bland annat även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.
I dag lever majoriteten av rohingya, cirka en miljon människor, i västra Burma och mer än 120000 personer hålls instängda i läger med bristande sjukvård och knapp tillgång på mat.
Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazeera