Högernationalisten Bolsonaro tog som väntat en klar seger i presidentvalet i Brasilien.
Under valrörelsen har han lovat friskt, för att sedan dra tillbaka en del av sina förslag, konstaterar Torsten Wetterblad, forskare knuten till Latinamerikainstitutet. I slutet av valkampanjen ställde Bolsonaro inte upp i några debatter utan har skött valrörelsen via sociala medier, där han sluppit bli emotsagd.
- Det är väldigt svårt att förutse vad han ska göra inom många områden, säger Wetterblad.
- Man ska inte bara lyssna på det han säger, utan man måste skrapa lite på ytan och bedöma hans möjligheter att genomföra det också.
Tveksamt kring pensionerna
Framför allt är det oklart hur mycket av den utlovade ekonomiska politiken – med fokus på marknadsliberala reformer – han kommer att kunna genomföra. Att Jair Bolsonaro skulle lyckas baxa igenom nödvändiga pensionsreformer är exempelvis tveksamt, enligt Wetterblad.
- Det (nuvarande pensionssystemet) kostar 13–14 procent av BNP. Det har Brasilien inte råd med utan måste genomföra stora förändringar. Men det har visat sig svårt att få igenom, säger Wetterblad.
Det kan också bli svårt med utlovade förändringar som ska gynna jordbrukare, om dessa riskerar att leda till skövling av Amazonas regnskog. Ett sådant drag skulle nämligen kunna slå mot exporten, om andra länder reagerar, säger Wetterblad.
Olika majoriteter
Troligen blir det enklare att driva igenom rättspolitiska förslag såsom lättnader i vapenlagarna och hårdare tag mot brottsligheten.
- Där kan han nog räkna med ganska stort stöd. Det är mer än 50 procent av ledamöterna som är nya i kongressen. Och det finns 30 olika partier, så det är svårt att överblicka. Men han kommer troligen att kunna få ihop olika typer av majoriteter i olika frågeställningar, säger Wetterblad.
Inte heller Mark Weisbrot, vid Center for Economic and Policy Research i Washington, ser det som självklart att Bolsonaro kommer att kunna driva igenom sin politik i kongressen.
- Där finns andra partier som inte litar på honom, och inte gillar honom, säger han.
Weisbrot ser det som att demokratin i Brasilien försvagats under de senaste åren. Han lyfter dels det sätt som Arbetarpartiet (PT) tvingades från makten 2016 då president Dilma Rousseff avsattes genom riksrätt. PT var, liksom politiker från så gott som alla brasilianska partier, insyltat i de gigantiska korruptionsskandaler som avslöjats. Inga bevis fanns dock mot Rousseff, som i stället avsattes på grund av att hon liksom tidigare presidenter sminkat över landets budgetunderskott.
Oro för demokratin
Dels lyfter Weisbrot mutdomen mot Rousseffs företrädare Lula da Silva som han anser bygger på svag bevisföring och en politiserad rättsprocess. Lula hade överlägset störst stöd i opinionen inför valet, innan fängelsestraffet hindrade honom från att ställa upp.
- Man kan ifrågasätta på allvar om valet är lagligt, och om Brasilien kan hävda att man är en demokrati, med tanke på det som hänt de senaste två åren. Jag säger inte att det är en diktatur än, men det är en ganska svag rättsstat, säger Weisbrot.
Brasiliens demokrati är relativt ung, landet kom ur en militärdiktatur 1985, konstaterar Weisbrot. Bolsonaro har hyllat diktaturen och användandet av tortyr mot vänsterpolitiker, däribland Rousseff. Samtidigt har han gjort en rad uttalanden som beskrivits som homofobiska, rasistiska och kvinnofientliga. Det har fått många brasilianare att oroa sig för demokratins framtid.
Weisbrot tror att den nya regeringen kommer att bli mer repressiv än tidigare.
- Jag förväntar mig inte någon ekonomisk återhämtning, och tror att Bolsonaro blir impopulär – även bland dem som röstat på honom.