Det behövdes minst 330 ja-röster, och när parlamentet röstade natten till lördagen blev resultatet 339 röster för, 142 emot.
- Det har pyrt länge och blev akut i samband med att AKP förlorade majoritet i valet 2014. Man kan fråga sig varför ett land begår ett sådant självmål. De ger upp och går medvetet in i ett enmansstyre, säger Michael Sahlin, tidigare ambassadör till Turkiet.
Folkomröstning i april
Hade 367 av de 550 ledamöterna röstat ja hade grundlagstilläggen kunnat gå igenom direkt. Men eftersom det nu blev en mindre majoritet går förslagen till folkomröstning. Den väntas hållas i april, oklart vilken dag.
Inför anhängare i Istanbul manade Erdogan på lördagen alla att "röra sig mot framtiden genom att arbeta natt och dag" inför folkomröstningen, rapporterar AFP.
Lagändringarna är kontroversiella, och innebär bland annat att Erdogan ska kunna väljas om så att han sitter kvar ända tills 2029. Presidenten ska själv kunna utnämna och sparka ministrar. Premiärministerposten tas bort och ersätts med en eller flera vicepresidenter.
Flera gånger har det gått hett till under debatterna inför beslutet och i veckan utbröt handgemäng i parlamentet – två ledamöter fick till slut föras till sjukhus.
"Andra befrielsekrig"
Enligt kritiker är risken att presidenten blir närmast diktatorisk. Enligt Tayyip Erdogan själv ska ändringarna förbättra stabiliteten och förebygga att man åter får problem med svaga koalitionsregeringar.
- Det Erdogan gör nu är att han håller igång en revolutionär atmosfär, med rättegångar som ska följa mot kuppmakare, en strid mot Isis (en annan förkortning för terrorgruppen IS) och en strid mot PKK.. Han pratar om ett andra befrielsekrig, det är en fråga om att mobilisera och ha ett grepp över folket, säger Michael Sahlin.
Enligt förslagen kan president- och parlamentsval i Turkiet i framtiden hållas på samma dag. Det första ska i så fall hållas den 3 november 2019.
- Det råder stor osäkerhet kring vad som kommer att hända nu under övergångsperioden fram till 2019. Det kan bli ett fortsatt kaotiskt tillstånd, och dessutom, vad händer med undantagstillståndet? Förlängs det, stärks bilden av Turkiet som en fullständig diktatur, säger Michael Sahlin.
Fakta: Förslaget om ny grundlag
Ersätter dagens parlamentariska styre med ett presidentstyre.
Ger presidenten makt att utnämna ministrar och myndighetschefer.
Ger presidenten befogenhet att utse en majoritet av landets viktigaste domare.
Ger presidenten makt att styra genom dekret på de områden där befintlig lagstiftning inte existerar.
Avskaffar premiärministerposten och ger presidenten möjlighet att utse en eller flera vicepresidenter.
Ger presidenten utökade möjligheter att införa undantagstillstånd.
Utökar antalet parlamentsledamöter från 550 till 600.
Slår fast att parlamentsval ska ske vart femte år (i stället för vart fjärde). Valen ska ske samtidigt som presidentvalet.
Minskar parlamentets möjligheter att granska och ställa regeringen och presidenten till svars, bland annat genom att kravet på att regeringen ska godkännas av parlamentet avskaffas.
Källor: AFP, al-Jazira, Paul Levin vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.
