I ett tv-sänt framträdande på måndagen sade sig Israels premiärminister Benjamin Netanyahu ha nya "bevis", i form av hemliga dokument som Israel kommit över, som visar att Iran har en plan för utveckling av kärnvapen som när som helst kan aktiveras.
Netanyahus uttalanden väcker blandade reaktioner. Från franskt håll säger en talesperson för utrikesdepartementet att uppgifterna verkar bekräfta vad Frankrike och dess partnerländer känt till ända sedan sommaren 2002 – att delar av Irans kärnenergiprogram inte var civilt, enligt nyhetsbyrån AFP.
Även Storbritannien säger att de israeliska uppgifterna "understryker vikten av" det nuvarande Iranavtalet.
Inga indikationer
FN:s internationella atomenergiorgan IAEA har avböjt att direkt kommentera Netanyahus utspel. Men i ett indirekt svar publicerade organisationen ett uttalande om sin slutrapport om Irans atomenergiprogram från december 2015. I den skriver IAEA att det saknas trovärdiga indikationer på aktiviteter kopplade till utvecklingen av kärnvapen i Iran efter 2009.
Enligt ett uttalande från Vita huset bekräftar de israeliska uppgifterna vad USA länge har känt till: att Iran har haft ett "robust, hemligt kärnvapenprogram som man försökt men misslyckats med att dölja".
USA "stödde självklart" att Israel skulle offentliggöra det, sade Vita husets pressekreterare Sarah Sanders vid en presskonferens på tisdagskvällen.
- Problemet är att avtalet ingicks på helt falska grunder. Iran ljög från första början.
- De agerade oärligt och således baseras avtalet på saker som inte stämde. I synnerhet faktumet att Irans kärnvapenförmåga var långt mer avancerad och mer utvecklad än de indikerat.
USA:s nye utrikesminister Mike Pompeo träffade Benjamin Netanyahu i söndags och säger sig kunna intyga dokumentens autencitet.
Det iranska utrikesdepartementet avfärdar Netanyahus "nötta och skamliga" anklagelser och kallar i ett uttalande den israeliske premiärministern för en "ökänd lögnare".
Olika perspektiv
Jan Hallenberg, forskningsrådgivare vid Utrikespolitiska institutet samt professor emeritus i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, säger att det inte är givet vad som är rätt och fel. Det tycks snarare handla om perspektiv.
- Alla bedömare som jag har hört och läst säger att förhandlarna visste om det här, men att de ändå tyckte att det var bättre att söka ett avtal. Från det avtalspositiva perspektivet är avtalet ett stopp på utvecklingen och en inblick i den, säger han till TT angående Israels påståenden.
- För den som ogillar Iran blir det ännu ett bevis på lögnaktighet, att de inte går att lita på och inte är några att ingå avtal med.
Det är ingen tillfällighet att Israel lägger fram dokumenten mindre än två veckor innan Donald Trump ska ge besked om kärnavtalet, säger Hallenberg. Samtidigt noterar han att Storbritannien och Frankrike håller fast vid det:
- Att säga upp det är inte i omvärldens intresse, enligt det perspektivet. Vad kan man nå som är så mycket bättre? Som (Emmanuel) Macron sade: Det här är plan A, men det finns ingen plan B.
Fakta: Iranavtalet
Avtalet mellan Iran och P5+1-gruppen (USA, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Kina) slöts 2015 och ger internationell insyn i det iranska atomenergiprogrammet, som samtidigt bantas kraftigt. Uppgörelsen, JCPOA, slöts efter att världen under flera år fruktat att Iran höll på att utveckla kärnvapen.
Enligt avtalet – som slöts i utbyte mot sanktionslättnader för Teheran – får inte Iran anrika uran till 20 procent eller mer. I väst anses så pass höganrikat uran vara ett steg på vägen till en fungerande kärnladdning. Dessutom öppnar Iran dörrarna till sina kärnteknikanläggningar för FN-inspektörer. FN:s tidigare sanktioner återupprättas inom 65 dagar om avtalet bryts.
USA:s president måste försäkra kongressen var 90:e dag om att Iran lever upp till sin del av avtalet för att det ska fortsätta att gälla. Donald Trump har sagt till europeiska länder att de måste "fixa de fruktansvärda bristerna i Iranavtalet". Annars kommer USA vägra att förlänga sanktionslättnaderna som Iran får i utbyte, vilket äventyrar hela avtalet.
Källor: Reuters och AFP
