Generalsekreterare Jens Stoltenberg har under det senaste året gång på gång hyllat Natos allt närmare samarbete med EU. Samma sak har också hörts från EU:s utrikeschef Federica Mogherini.
Ändå är det uppenbart att den mer EU-skeptiska hållningen inom USA:s nya ledning under president Donald Trump håller på att göra förhållandet mellan EU och Nato till komplicerat, snarare än smärtfritt. Särskilt när dessutom tunga Nato-landet Storbritannien är på väg ut ur EU.
Försvarsfond oroar
Inför veckans Nato-försvarsministermöte i Bryssel har USA markerat tydligt mot några av de planer som EU har för det nya militärsamarbetet Pesco och utökade satsningar på den egna försvarsindustrin.
I klartext: USA oroas över att EU-länderna framför ska välja egna vapen snarare än amerikanska.
- Vi vill inte att det här ska bli ett protektionistiskt organ inom EU och vi kommer att följa det noga för om så blir fallet kan det splittra den starka säkerhetsallians som vi har. Vi vill att européerna har styrka och militär kapacitet, men inte att amerikanska eller norska eller brittiska produkter stängs ute, säger USA:s Nato-ambassadör Kay Bailey Hutchison till journalister inför mötet, enligt nyhetsbyrån AFP.
"Helt nöjda"
Generalsekreterare Stoltenberg känner sig därför manad att betona att ingen ska få stängas ute.
- Vi måste undvika nya hinder inom Nato och det är en av de frågor som vi har hanterat i dialogen med EU. Men så länge som det görs utan att nya hinder skapas så välkomnar jag försöken att stärka försvarsindustrin för det kan erbjuda mer kapacitet till en lägre kostnad för alla Nato-medlemmar, säger Stoltenberg på sin presskonferens inför veckans möte.
Nato-chefen upprepar också återigen det som sagts under hela Pesco-processen.
- Det vore meningslöst om Nato och EU började konkurrera för vi har samma medlemmar. 90 procent av EU-medborgarna lever i Nato-länder, säger Stoltenberg i Bryssel.
Fakta: Veckans Nato-möte i Bryssel
Natos försvarsministrar samlas under onsdagen och torsdagen för att bland annat förbereda sommarens Nato-toppmöte i Bryssel, 11–12 juli.
Länderna ska även gå igenom sina nationella planer för hur de ska kunna nå upp i Natos målsättning om att varje land ska lägga motsvarande minst två procent av BNP på försvaret. Under 2018 väntas endast åtta av 29 Nato-länder klara målet. Ytterligare sju tros göra det före år 2024.
Även Sverige finns med i marginalerna på Nato-mötet, i form av Jan Salestrand, statssekreterare på Försvarsdepartementet, som deltar i den arbetsmiddag som hålls på onsdagskvällen.
