Den senaste tiden har det kommit flera brittiska opinionsundersökningar som pekar mot att folkomröstningen den 23 juni kan sluta med att Storbritannien lämnar EU. Det är en av orsakerna till att Ann Linde blivit mer pessimistisk. En annan är signalerna hon får från systerpartiet Labour.
- Riktningen på debatten har ändrats. Den handlar bara om invandring nu, säger Ann Linde.
Att debatten handlar om invandring anses gynna lämna-sidan i valkampanjen, medan stanna-kvar-sidan mer fokuserar på ekonomiska argument.
Svensk oro
Precis som i andra huvudstäder runtom i Europa ser den svenska regeringen med oro på att ett av EU:s största medlemsländer kan vara på väg att lämna unionen. För svensk del innebär det att en allierad i många handels- och ekonomiska frågor skulle försvinna. Den krympande kretsen av länder som står utanför eurosamarbetet skulle också tappa sin tyngsta medlem. Och ett utträde skulle drabba svenska företag, studenter och andra som bor och jobbar i Storbritannien.
Men Ann Linde ser även en fara i att en brexit kan få spridningseffekter till andra länder som också vill folkomrösta eller omförhandla sina avtal med EU.
- Och det öppnar upp för en ja- och nej-debatt här igen, säger Ann Linde.
Oansvarig Cameron
Hon är också mycket irriterad över den situation som David Cameron kastat in hela EU i.
- Hela processen är dålig. Cameron använder Europa för att lösa sina inrikesproblem på ett oansvarigt sätt, säger hon.
På midsommaraftonen möts Ann Linde och hennes EU-kollegor i Luxemburg. Om valresultatet, som väntas tidigt samma morgon, visar att britterna vill lämna EU, har de en lång dag av krishantering framför sig.
Eftersom inget land har lämnat EU tidigare, är det ingen som vet i detalj hur det kommer att gå till. Men om Storbritannien aktiverar utträdesparagrafen, artikel 50 i EU:s fördrag, så inleds minst två år av förhandlingar. Storbritannien måste lösas ut ur en mängd avtal och i stället förhandla fram en ny relation med EU.
Vill markera
Ann Linde räknar med att flera medlemsländer kommer att vilja markera mot Storbritannien, att inte låta dem plocka russinen ur kakan och fortsätta som om inget hänt.
Men även om britterna röstar för att vara kvar kommer EU att behöva ägna sig åt brittiska frågor en tid framöver.
David Cameron förhandlade fram vissa förändringar i Storbritanniens avtal tidigare i år och de behöver omsättas i praktiken. Till exempel handlar det om att kunna inskränka bidrag till EU-medborgare som jobbar i Storbritannien och att kunna betala mindre barnbidrag för EU-medborgares barn, om de bor i andra länder.
Fakta: Lämna eller stanna?
Om britterna röstar för att stanna i EU kommer en uppgörelse från den 19 februari, som förhandlats fram med övriga länders stats- och regeringschefer, att träda i kraft. För vissa av delarna innebär det att EU-kommissionen genast kommer att lägga fram en del lagförslag, som sedan medlemsländerna och EU-parlamentet formellt behöver godkänna.
I uppgörelsen ingår att Storbritannien under en sjuårig övergångsperiod kommer att kunna dra ner på vissa socialbidrag till inflyttade EU-medborgare. Möjlighet ges även att betala ut mindre i barnbidrag till barn som är bosätta i andra EU-länder samt en "nödbroms" att dra i för att kräva utförligare behandling av ny lagstiftning inom euroområdet.
Storbritannien har också fått löfte om att det ska skrivas in i EU:s grundfördrag att landet inte omfattas av devisen om en "allt fastare sammanslutning". Det kan dock ske först vid nästa fördragsändring — vilket kan dröja långt in i framtiden.
Om britterna röstar för att lämna EU så skrotas omedelbart februariuppgörelsen. I stället vidtar förhandlingar om detaljerna i utträdet. Om parterna inte kommer överens på annat sätt utträder sedan Storbritannien automatiskt två år efter att man skickat in sin ansökan om att få lämna unionen.