EU-parlamentets industriutskott röstade i går igenom ett förslag som innebär en nedtoning av målet för hur stor del av transportsektorns energi som ska komma från så kallade biobränslen.
Den andelen bör vara tioprocent år 2020, enligt förslag från EU-kommissionen liksom tidigare toppmöten med medlemsländernas statsministrar.
Men planerna ska godkännas även av EU-parlamentet, där många politiker tagit intryck av miljögruppers hårda kritik mot de odlade bränslena.
Sex procent kompromiss
Den kompromiss som i går antogs i industriutskottet, som ansvarar för frågan, innebär i stället att sex procent av bilars och andra fordons energi ska komma från biobränslen som etanol och biodiesel. De andra fyra procenten måste komma från "grön el", vätgas eller från andra generationens biobränslen som baseras på restprodukter från skogen snarare än åkergrödor.
Saken är dock långt ifrån klar. EU-parlamentet som helhet ska också ta ställning. Sen väntar förhandling med ministerrådet, som representerar medlemsländernas regeringar.
Greenpeace och andra grupper hävdar att de odlade bränslena inte bidrar nämnvärt till att bromsa växthuseffekten - för vissa bränslen påstås effekten till och med vara kontraproduktiv genom att odlings- och transportkedjan ger värre konsekvenser för klimat och miljö än vanlig bensin och diesel.
Så sent som i onsdags kom en kritisk rapport från nätverket Friends of the Earth med 2 miljoner medlemmar i 69 länder, i Sverige representerat av Miljöförbundet Jordens Vänner.
Rapporten är framtagen av medlemmar i sju latinamerikanska länder, där satsningen på odlade bränslen varit särskilt stor.
Författarna hävdar exempelvis att Brasiliens satsning på sockerrör för etanol driver undan djurhållning och annat jordbruk till tidigare inte uppodlade områden, vilket i sin tur tränger undan regnskog. De odlade bränslena innebär också storskalig spridning av gödningsämnen liksom växt- och insektsgifter. De går även hårt åt tillgången på vatten och försämrar jordmånen.
Stigande matpriser
Det som fått EU-parlamentet att lyssna är också att odlade bränslen getts en stor del av skulden för senare års stigande priser på jordbruksprodukter, enligt analyser av bland andra Världsbanken, Internationella valutafonden och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).
Ett land som utstått hård kritik för sin satsning på biobränsle är Malaysia, som från bland annat EU-håll anklagats för att ha röjt regnskog för att odla palmolja.
Men landets råvaruminister Peter Chin slog tillbaka i onsdags i en intervju med Reuters.
Han hävdar att många av plantagerna anlagts på mark som avskogades för flera årtionden sedan eller på tidigare kokos- och gummiodlingar.
- Och man kan fråga sig vad som hänt med Europas skogar. Alla de där rapsfälten måste en gång ha varit skog, sa Peter Chin och syftade på den raps som nu odlas för att göra biodiesel.
